Det som är bra för elever med funktionsnedsättning är oftast bra för andra elever också, skriver Gunilla Gerland, skribent och utbildare inom autism i en krönika.
Studien visar att skolor väljer bort barn med adhd och diabetes. Minst välkomna var pojkar med diagnoser. Bortsorteringen av barn sker både i kommunala och fristående grundskolor, men mer bland fristående skolor, skriver Fredrik Malmberg, Specialpedagogiska skolmyndigheten.
Teas son är idag tio år och kan varken läsa eller skriva. På Nyckelbergsskolan gick hennes son under fyra års tid utan att få undervisning av någon lärare. "Han har blivit traumatiserad av alla år med misslyckanden", berättar hon.
Placeringar på den kritiserade Ågärdsskolan är tillfälliga, enligt grunskolechef Pär Ellmin. SVT Nyheter Västmanland kan dock avslöja att det inte stämmer.
Vi har läst om hur kaosartat skolvalet har blivit för många elever som tvingas åka långt och lämna sina kamrater. Men för barn med funktionsnedsättningar blir konsekvenserna ännu värre. Vissa får ingen möjlig skolgång alls då kommunen väljer att skära ner, skriver bland andra Ann Nolin, skolombud Autism- och Aspergerföreningen Distrikt Göteborg.
Landets gymnasieelever har den här våren fått vänja sig vid att få sin undervisning på distans. Men hur är det för ungdomar med neuropsykiatriska diagnoser? P4 Sjuhärads reporter Frida Nygård besöker Sven Eriksonsgymnasiet i Borås. (webb-radio)
När ”Eva” och hennes familj flyttade ville de byta skola för sina barn. Först fick de veta att det fanns plats men när det formella beskedet kom fick de nej. Föräldrarna har känslan av att det var på grund av att barnen utreddes för bland annat adhd vid tiden för ansökan.
Att elever med särskilda behov ofta får ett sämre bemötande av skolor har flera orsaker, visar forskning. Ekonomi, kunskapsbrist och konkurrens mellan skolor tros vara de viktigaste orsakerna. I videon ovan går vi igenom drivkrafterna bakom skolornas diskriminering. (webb-tv)
Barn som utreds för adhd eller har diabetes får ett sämre bemötande när de kontaktar skolor för att fråga om plats än barn som inte har några diagnoser. Det visar en färsk studie från diskrimineringsforskare.
Det har gått sju veckor sedan gymnasieskolorna i Sverige stängde och eleverna började med undervisning på distans. Men vissa gymnasielever behöver speciellt stöd i skolan. Programmet Funk i P1 har undersökt hur det har gått till. Hör samtalet med programmets reporter Emma Janke och eleven Emilia Hansson som förlorade sitt specialstöd. (webb-radio)