Jag får många brev från förtvivlade föräldrar vars barn förvägras det stöd de behöver – och har rätt till – i skolan, skriver Lotta Edholm oppositionsborgarråd (L) i Stockholm, apropå medierapporteringen om barn som tillbringar skoldagarna med Netflix och Youtube. 

Allt för många skolor kräver att barn har en diagnos för att resurser ska sättas in. Elever kan behöva extra stöd fast de inte har adhd eller autism. Om svensk skola erbjöd fler närvarande vuxna, flexibel pedagogik samt ordning och reda skulle då efterfrågan på neuropsykiatriska utredningar var lika stor? Skriver Jenny Sonesson.

Christian Jeppesen finns till hands för eleverna Alex Jansson och Adam Björnebye. Han försöker vara den resurspedagog som han som barn själv saknade.

Till alla barn där ute som har svårt att bli förstådda i skolan: Vi saknar er varje dag och ni tillför så mycket!, skriver Lo Håkansdotter, årskurs 7.

Regeringen ger Socialstyrelsen i uppdrag att se över kunskapsläget kring två grupper. Det handlar dels om vård av personer med ätstörningar, dels konsekvenser för vuxna med diagnosen ADHD i samband med exempelvis sjukskrivningar och arbetslöshet.

Ni ser en arg elev som måste hållas fast – jag ser en liten person med ångest som skriker med allt den har: "Jag klarar inte det här". Det är ett totalt systemfel – jag står inte ut längre, skriver mamman och tidigare läraren Jenny Egerborn (L).

Allt fler hör av sig till Specialpedagogiska skolmyndigheten med frågor kring elever med särskilda behov. Även lärarnas behov av stöd ökar.

Allt fler elever i skolan har olika diagnoser och för många är det svårt att klara målen och få betyg. Axel, som går i nian i Sundsvall, har slutat gå till skolan. Han blir rädd när han tänker på hur det ska gå i framtiden.

När barn med diagnoser får problem i skolan mår ofta hela familjer dåligt. Föreningen Attention larmar om att föräldrar blir arbetslösa och drabbas av utbrändhet.

Diagnosen adhd kallas ibland ”intrycksallergi”. För att försöka förstå hur det är att leva med adhd har man skapat adhd-lådan. SVT lät utbildningsminister Gustav Fridolin få prova på hur tillvaron ter sig för många elever. Han får kliva in i ”adhd-lådan”.

Det är inte ovanligt att föräldrar, eller ungdomarna själva, vänder sig till Barn- och ungdomspsykiatrin för att få en neuropsykiatrisk diagnos återkallad. En diagnos kan nämligen utgöra ett hinder i vuxenlivet.  

Två till tre elever i varje svensk skolklass har en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, en NPF-diagnos, som till exempel ADHD, autism eller Aspbergers syndrom. Många föräldrar och skolbarn med NPF sliter hårt för att situationen i skolan ska fungera. Friends och Hjärnfonden lanserar därför projektet Hej Hyper med syfte att skapa ett kunskapslyft kring neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, minska…