I dag presenterar Barnombudsmannen en ny rapport om barn med funktionsnedsättning. Bland förslagen finns ökad krav på kunskap så att bland annat fler tjejer med adhd får diagnos och stöd tidigare.

I en skattning utförd av Karolinska institutet, uppger 80 procent av lärarna att de saknar kunskap om neuropsykiatriska diagnoser. Motsvarande siffra för specialpedagogerna är 69 procent. Lärarutbildningen ger inget stöd.

Med enkla medel kan elever med neuropsykiatriska funktionshinder få hjälp, menar riksförbundet Attention. Det kan handla om att till exempel ta bort störande element eller strukturera upp skoldagen.

Trots att det läggs mycket resurser i skolan i dag på att upptäcka och hjälpa barn med ADHD eller andra neuropsykiatriska funktionsnedsättningar så visar en ny undersökning att både barn med diagnoser och deras föräldrar upplever att de inte får tillräckligt med hjälp.

Fyra av fem lärare tycker inte att deras utbildning gett dem kompetens nog att undervisa elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.

Skolorna tvingar på elever adhd-diagnoser för att få mer resurser. Det hävdar Statens medicinsk-etiska råd (Smer) i en ny rapport. Skolläkarföreningen anser dock att Smer "helt är ute och cyklar".

Låt Skolinspektionen granska om skolor villkorar särskilt stöd med diagnos. Det kräver Statens medicinsk-etiska råd i en ny rapport. "Det är inte acceptabelt att kommunerna har så olika inställning, säger Sven-Olof Edvinsson, ordförande för rådets adhd-projekt.

Bristen på kunskap om adhd och andra npf-diagnoser är mycket stor bland skolpersonal, visar en kartläggning. Karolinska institutet, KI, har frågat 600 lärare och annan skolpersonal om de anser att lärarutbildningen förberedde dem för arbetet med elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, npf, såsom adhd, add och autism. Endast 1,6 procent svarade ja.  

Fyra av fem lärare saknar tillräcklig kompetens, skriver flera experter i en debattartikel.

I skolan var han alltid klassens clown och är än i dag den som gillar att bjuda på sig själv. Det är precis vad Georgios Karpathakis gjorde under sin föreläsning Att (över) leva med adhd.

Han började sitt liv med att göra fel. Småbus blev till kriminalitet och missbruk. Slutligen vände han svagheterna till superkrafter. Möt Georgios Karpathakis som har, och är, underbara adhd.

I USA får 6 procent av skolbarnen adhd-läkemedel. Barn i Frankrike får i högre grad psykoterapi i stället för medicin. Vad beror dessa regionala skillnader på? Sveriges Radios globala hälsokorrespondent söker svar.