Han började sitt liv med att göra fel. Småbus blev till kriminalitet och missbruk. Slutligen vände han svagheterna till superkrafter. Möt Georgios Karpathakis som har, och är, underbara adhd.

I USA får 6 procent av skolbarnen adhd-läkemedel. Barn i Frankrike får i högre grad psykoterapi i stället för medicin. Vad beror dessa regionala skillnader på? Sveriges Radios globala hälsokorrespondent söker svar.

Utskrivning av läkemedel mot adhd har ökat kraftigt i Sverige under de senaste tio åren och många tycker de ger snabb hjälp mot adhd-symtomen. Samtidigt finns få studier om långsiktiga effekter av medicineringen.

Johan som har adhd ville byta till Vikskolan i Upplands Väsby och fick beskedet att det var fullt. Men när Johans mamma påstod att hon var nyinflyttad och sökte skola till sin dotter fanns det plötsligt plats.

"Håll käften jävla hora”, säger en pojke som har diagnosen adhd. Forskaren Ann-Carita Evaldsson har studerat hur skolproblem hanteras när det gäller pojkar med neuropsykiatriska diagnoser. (s. 14-15)

En fullbokad konferens om adhd i skolan arrangerades i Göteborg. - Det behövs rutiner och strategier för att hantera den här diagnosen, säger Georgios Karpathakis på Underbara adhd.

Förväxlas barns omognad med adhd? Händer det att pojkars naturliga beteende "straffas" med adhd-medicinering? Är svensk skola en bov i dramat? skriver Expressen på ledarplats.

Ekot har kunnat berätta att barn som är födda sent på året har trettio procent större sannolikhet att få en adhd-diagnos jämfört med barn födda tidigt på året. Rapporteringen har väckt en hel del reaktioner.

Barn som är födda sent på året har trettio procent större sannolikhet att få en adhd-diagnos jämfört med barn födda tidigt på året. Det visar nya siffror som Ekot har tagit del av.

Det är fortsatt stora regionala skillnader i hur många barn som får en adhd-diagnos runt om i landet, visar de senaste siffrorna från Socialstyrelsen.

Barn som är födda sent på året har trettio procent större sannolikhet att få en adhd-diagnos jämfört med barn födda tidigt på året. Det visar nya siffror som Ekot har tagit del av.

Det är inte bara barn med nedsatt hörsel som drabbas hårt av brister i skolans ljudmiljö. De bullriga miljöerna drabbar även barn med så kallade neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som autism eller adhd.