Förhoppningarna på validering av kompetens för att få fler nyanlända snabbare i arbete och underlätta integration i samhället har inte infriats. Ett problem är användningen av tolkar. Ett annat att valideringsprocessen har svårt att hantera vissa sorters kompetens, skriver forskaren Andreas Diedrich.
Bristen på studiehandledare för nyanlända elever skapar problem i skolor runtom i Sverige. Fyra av tio lärare uppger i en undersökning att eleverna inte får tillräcklig hjälp – trots att de har laglig rätt till detta.
Mer yrkesvägledning, snabbare placering utifrån kunskapsnivå och fler nyanlända som får lektioner i yrkesämnen ända från början. Så tror Värnhemsskolan i Malmö att resultaten för nyanlända elever kan bli bättre.
Många nyanlända går inte vidare i skolan efter språkintroduktionen. "Det är en stor och viktig utmaning att förhindra att de hamnar i utanförskap", säger Thomas Furusten, Skolverket.
60 nyanlända med lärarutbildning fick träffa skolledare från nordvästra Skåne. Ett halvår senare har nästan hälften av dem jobb, praktik eller utbildning.
Ska friskolor få kvotera in nyanlända även om de har elever i kö? Friskolorna själva driver på för en lagändring, och ett förslag väntas inom kort. Undantag för kommunala skolor är en betydligt mer infekterad fråga.
I höst blir det möjligt för kommuner och friskolor att köpa undervisning i modersmål och studiehandledning på modersmålet av varandra. "Det här kommer öka antalet tillgängliga lärare", säger utbildningsminister Gustav Fridolin.
Ljungby kommun har anmälts av Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Detta sedan det visat sig att 30 ensamkommande flyktingbarn inte haft någon skolgång.
Malmö, Helsingborg och Landskrona har lyckats sprida nyanlända elever på betydligt fler skolor än tidigare. Men fortfarande är fördelningen mycket ojämn.