Många som kommer som flyktingar till Sverige är högutbildade, men får ändå inga jobb.

Skolan jobbar just nu hårt med att få till språkundervisning för de flyktingbarn som kommer till Sverige. Just nu går 94 elever i gymnasieålder i de språkklasser som finns i Luleå.

Elevtrycket är just nu större än någonsin på många av länets skolor. Omkring trehundra asylsökande kommer till Gävleborg varje månad, varav närmare en tredjedel är barn.

Svartedalsskolan i Göteborg är en av skolorna som tar emot många ensamkommande barn. Här är man starkt kritisk till hur samhället hanterar barnen och flera gånger har man tvingats larma socialtjänsten om akuta situationer.

Tusentals ensamkommande flyktingbarn hamnar i olämpliga miljöer i Sverige. Vissa barn far så illa att skolpersonal har tvingats föra dem till sjukhus på grund av undernäring och både psykisk och fysisk ohälsa.

De ensamkommande flyktingbarnen som kommer till Göteborg behöver hjälp, stöd och omtanke. Men utbildningsplatserna för att bli god man är alldeles för få.

Förskolan för nyanlända hjälper både barn och föräldrar med språket och de sociala koderna. Men modellen är omstridd.

En välkommen höjning men mer behöver göras. Så kommenterar Roy Melchert på SKL att regeringen vill höja schablonersättningen till kommuner för asylsökande barn.

För nyanlända ungdomar är hälsa och idrott i skolundervisningen viktigt och roligt. Men för att lyckas måste aktiviteterna anpassas och vara tydliga.

Sva-läraren Sara Persson är nominerad till Guldäpplet för sitt arbete med nyanlända elever och för hur hon använder IT i sva-undervisningen.

Sedan regeringen skärpte kraven på kommunerna att kartlägga de asylsökande barnens kunskaper och ge modersmålsundervisning, har en del kommuner med bristande resurser inte klarat mottagningen tillräckligt bra, enligt utbildningsminister Gustav Fridolin.

Barn som vistas i landet utan tillstånd, barn som är så kallat papperslösa, har samma rätt till utbildning som barn som är bosatta i landet. Läs mer i Skolverkets stödmaterial om hur skolan och huvudmannen kan bidra till att elever som är papperslösa får en utbildning som är likvärdig den som andra elever får.