Allt fler lärare med utländsk examen kommer till Sverige. I mars i år var 832 lärare inskrivna i Arbetsförmedlingens program för nyanlända akademiker. Men det går trögt att få jobb.        

Debatten om förberedelseklass och nyanländas möjligheter att klara grundskolan och gymnasiet är intensiv. Men det är sällan eleverna själva som hörs. Skolvärlden ringde upp Josef Ibrahim, som efter två år i Sverige fått A i gymnasiematten.

På fristående Kringlaskolan i Södertälje går 24 nyanlända elever. Här är studiehandledning på modersmålet en självklarhet.

Bara 7 procent av alla nyanlända högstadieelever går i en friskola. Om friskolorna tog samma ansvar som de kommunala skulle andelen vara mer än dubbelt så stor.

En fjärdedel av de nyanlända hade med sig en eftergymnasial utbildning på minst två år. Det visar Arbetsförmedlingens egna siffror. Det är lärare och ingenjörer, läkare och ekonomer, matematiker och jurister. Personer med kompetenser som det svenska samhället behöver, och som i sin tur behöver få använda sin kunskap, skriver Ingvar Persson på ledarplats.

En av fyra nyanlända som kommer till Sverige har en eftergymnasial utbildning på minst två år. Men bostadsbristen i samhället är ett fortsatt hinder för många att ta sig in på arbetsmarknaden.

Björn Persson och Andrés Brink, Skolinspektionen, svarar på en debattartikel på Skola och Samhälle, där Skolinspektionen kritiseras.

Först då, när jag är någorlunda nöjd med svaren, är jag redo att ställa frågan om vilka appar och program som passar för nyanlända elever, skriver läraren och skolutvecklaren Anna Kaya i en krönika.

Vuxna invandrare som saknar grundskola och försörjs av det offentliga bör ha skolplikt, och få utbildning. Det är en av flera åtgärder som krävs för att ge nyanlända en chans att ta jobben i tjänstesektorn, skriver företrädare för Almega.

Är det rimligt att nyanlända ska klara den nioåriga grundskolan på två år? Ja, det är rimligt, menar Skolinspektionens utredare Andrés Brink Pinto.

Främsta faktorerna att bryta utanförskapet är fler jobb, skolan och mer stöd till föreningslivet och ideella organisationer. Och att inte låta stadsdelarna förslummas, skriver Vägvalet.

Genom att systematiskt arbeta med tidiga och individuella insatser när invandrare erbjuds utbildning kan vi förbättra integrationen. Men problemet är att ingen tar ett helhetsgrepp och sätter gemensamma mål som vi alla kan samarbeta kring, skriver Keith Fransson, chef för Academedias vuxenutbildning, mfl.