Fullständig information om asylsökande barn från Migrationsverket, höjd ersättning för dessa elevers skolgång och underlättad rekrytering av utrikes födda lärare. Det är några av förslagen som Skolinspektionen och SKL kommer med för att kommunerna ska klara av att ge asylsökande barn en bättre skolgång.

Det var i december 2013 som modersmålsprojektet startade. Då rekryterades 15 relativt nyanlända personer för att utbildas till språkassistenter på CFL, Centrum för flexibelt lärande.

Barn och unga som är asylsökande eller vistas i Sverige utan tillstånd har rätt att gå i skolan. Skolinspektionens tillsyn visar att det finns brister i kommunernas arbete med att tillgodose barnens rätt till utbildning.

Asylsökande barn och unga har ingen skolplikt - men rätt till utbildning. Kommunerna ska erbjuda dem denna på samma villkor som andra barn.

Fullständig information från Migrationsverket, bättre samverkan och större möjligheter att rekrytera utrikesfödda lärare skulle underlätta för kommunerna att ta sitt ansvar, skriver Skolinspektionen och SKL.

Vi behöver inte lagstifta om snabbare kartläggning av nyanlända elevers kunskap. Vi behöver lagstifta om kommuners skyldighet att omfördela resurser efter behov, skriver Vesna Prekopic.

Skolledarnas ordförande, Matz Nilsson, vill att skolmyndigheterna ska ta fram en nationell strategi för hur skolan ska ta emot och integrera nyanlända elever.

Enligt Migrationsverkets prognoser kommer antalet asylsökande i Sverige att vara högt de kommande fem åren. Upp emot 400 000 beräknas komma till Sverige. Många av dem är barn och ungdomar i skolåldern.

Bland de 10 skolor i landet med sämst betyg enligt skolverkets statistik från i fjol hittar vi Västra Engelbrektsskolan i Örebro. Här har 82 procent av eleverna invandrarbakgrund.

Sjumilaskolan har nästan enbart elever med utländsk bakgrund. Bara runt hälften av eleverna i nian gick ut med godkända betyg förra året. Trots det tycker rektorn att nyanlända familjer gör klokt i att placera barnen på hennes skola.

Sveriges skolmyndigheter bör få i uppdrag att ta fram nya riktlinjer för hur ett offensivt mottagande av nyanlända elever bör se ut, skriver Matz Nilsson, Sveriges Skolledarförbund.

Jämfört med svensk skoldebatt är det en synvända när skolor i London förklarar förbättrade resultat med större andel ambitiösa nyanlända elever som drar med sig andra elever uppåt, skriver Mats Widigson.