Möt varje elev som kommer till den svenska skolan från andra länder utifrån elevens historia och behov — och inte från färdiga mallar och åtgärdsplaner. Det är ett av huvudbud­skapen i den nya boken "En bra början".

Nyanlända elever möter inte tillräckligt ofta en stimulerande, utmanande och individanpassad undervisning. Det är Skolinspektionens slutsats efter att ha följt ett trettiotal nyanlända elever i skolan.

Utbildningen för nyanlända elever måste bli bättre. Det anser Skolinspektionen efter att ha närgranskat tio kommuner.

Elever som är nyanlända till Sverige möter sällan en undervisning som präglas av stimulans, utmaningar och individanpassning i tillräcklig grad. En orsak är att kommunen ofta saknar ett samlat grepp om hur skolans arbete runt eleverna ska ske. Istället lämnas den enskilde läraren ensam att ta ansvar för hur utbildningen utformas.

Att svenska språket är nyckeln till framgång för nyanlända elever är inte hela sanningen. Många skolor lägger så mycket fokus på att lära eleverna svenska språket att de helt enkelt missar andra ämnen, visar en utredning från Skolinspektionen.

Ensamkommande flyktingbarn på Uppsalaskola fick tävla i lokal "Draknäste-tävling".

Nyanlända elever får inte det stöd de behöver när de ska börja i ordinarie klass. Det visar ny forskning från Stockholms universitet.

Sedan två år placerar Upplands Väsby nyanlända barn och ungdomar direkt i vanliga skolklasser, vilket blir en stor utmaning för rektorer och lärare. – Jag tycker inte att systemet är bra, säger Christine Akalla, rektor på Väsby skola med årskurs F-9.

De kom från det krigshärjade Syrien för några månader sedan. Nu bussas de från invandrartäta Norsborg till en skola i Tullinge där de undervisas på svenska och arabiska samtidigt. Och det går bra för dem – i alla ämnen.

På onsdagen börjar fredskonferensen om Syrien och samtidigt rustar det svenska samhället för en ökande flyktingström – bara förra veckan kom 400 hit. På Ronnaskolan i Södertälje träffas kompisarna som undkommit det krigshärjade landet.

Det är fortsatt stora skillnader mellan inrikes födda och utrikes födda inom en rad områden. Andelen behöriga till gymnasiet, andelen som arbetar och andelen som röstar är fortfarande lägre bland utrikes födda, enligt en rapport från Statistiska Centralbyrån.

Nyanlända elever behöver få mer undervisningstid. Det är en av nycklarna i arbetet med att lyfta skolresultatet hos en grupp elever där alltför många lämnar skolan med icke godkänt i betyg. Därför måste betydligt fler få möjligheten att gå i en sommarskola eller på preparandkurser, skriver Aleks Sakala, Kistamoderaterna.