Coronakrisen innebär en osäkrare framtid för många av dem som har fått tillfälligt uppehållstillstånd i Sverige genom den nya gymnasielagen. Får de inte jobb efter examen hotar utvisning, och det är inte lätt på en krisande arbetsmarknad.

Coronakrisen försvårar för unga som berörs av gymnasielagen. När arbetslösheten stiger minskar chanserna till jobb och ett permanent uppehållstillstånd En av dem är Rohullah Sakhiza som studerar på vvs-programet i Karlstad. Han fick fler jobberbjudande innan coronakrisen, men nu har han fått nej på alla ansökningar.

Det är orimligt att kräva att ensamkommande ska få fast jobb efter gymnasiet med tanke på den senaste tidens utveckling av coronapandemin i samhället. Det skriver studenten Najib Bege, som själv kom som ensamkommande för nio år sedan.

Ensamkommande barn och ungdomar är en del av Sveriges nyanlända elever. Att följa nyanlända och vid behov flerspråkiga elevers parallella språk- och kunskapsutveckling och organisera utbildningen efter resultaten är en förutsättning för god måluppfyllelse.

Antalet utländska lärare som vidareutbildar sig för att kunna ta svensk lärarexamen har tredubblats på ett år. "Vi tror att en förklaring kan vara att många som kom med flyktingströmmen 2015 nu söker sig till utbildningen”, säger Elisabeth Jennfors, Malmö universitet.

Coronautbrottet försvårar situationen för många ensamkommande som kämpar med sin studier.

I Malmö finns det upp till 400 elever som inte kan någon svenska och som ofta inte har någon datorvana. De drabbas hårdast när gymnasie- och vuxenutbildningen stänger. Men de allra flesta av de 13 000 eleverna i gymnasie- och vuxenutbildningen får räkna med lägre kvalitet i undervisningen.

Barn- och utbildningschefen Hamid Zafar gästar podden God Ton. (webb-radio)

Zabi Amiri har utbildat sig till livsmedelsoperatör och han är den första som fått permanent uppehållstillstånd genom den omstridda gymnasielagen.

Zabi Amiri har utbildat sig till livsmedelsoperatör och han är den första som fått permanent uppehållstillstånd genom den omstridda gymnasielagen.

Muna Al-Shakarchi, studiehandledare på Vättleskolan, svarar på frågor från Maria Elofsson Öhman, lärare i svenska som andraspråk på Torpaskolan.

I en ny SNS-rapport har två forskare utifrån ett omfattande datamaterial studerat vad som förklarar skillnaderna i studieresultat mellan inrikes och utrikes födda elever i grundskolan och gymnasieskolan. Se det inspelade seminariet här (webb-tv).