I en ny forskarrapport från delegationen för migrationsstudier, Delmi, kritiseras svenska politiker för att stifta lagar som ger otydliga signaler till personer som fått nej på sin asylansökan.
Varningarna om gymnasielagens ohållbarhet var många. Politikerna struntade i att lyssna på dessa. Nu ser vi konsekvenserna, skriver Anders Gustafsson på ledarplats.
Språk- och yrkeslärare ska arbeta tillsammans på komvux, för att nyanlända ska komma in på arbetsmarknaden snabbare. Det föreslår regeringen i en plan för vuxenutbildningen.
På Vuxenutbildningen i Boden får man signaler från sina elever om att de har svårt att hitta en ny bostad när de nu inte längre får bo kvar på Migrationsverkets boende. Många ber skolan om hjälp.
Beskedet att man inte längre får bo kvar hos Migrationsverket har skapat stor stress bland ensamkommande ungdomar med uppehållstillstånd enligt gymnasielagen.
Antalet elever i Fredriksberg gick från runt 50 till 110 på bara några månader under hösten 2015. Många flyktingfamiljer placerades i det lilla samhället i Ludvika kommun. Men nu står klassrummen halvtomma igen och skolan kämpar för att locka fler elever.
I samband med den stora flyktingvågen som pågick under hösten 2015 ökade Fredriksbergsskolan antalet elever från cirka 50 elever upp till 110. Men det varade inte så länge.
Redan när gymnasielagen infördes 2018 var problemen uppenbara. Gymnasieutbildningarna och vissa yrkesutbildningar omfattades, men inte universitetsutbildningarna. Sveriges kommuner och regioner har dessutom larmat om att det varit oklart exakt vilka utbildningar som lagen faktiskt omfattar, skriver Jenny Wennberg på ledarplats.