Tusentals ensamkommande som fått uppehållstillstånd enligt gymnasielagen ansöker nu om förlängning. De vill fortsätta studera vidare eller försöka hitta ett jobb.

SKL, Sveriges kommuner och landsting, är kritiska till hur gymnasielagen fungerar. I Aktuellt debatterades frågan, där Miljöpartiets migrationspolitiske talesperson Rasmus Ling bemötte kritiken.

Efter drygt ett år med gymnasielagen kommer hård kritik mot hur den fungerar i praktiken. Lagen är ett haveri och borde aldrig ha tillkommit, enligt Moderaterna.

Gymnasielagen är otydlig och måste ses över, kräver SKL där Anders Knape (M) är ordförande.

Tusentals ensamkommande som fått uppehållstillstånd enligt gymnasielagen ansöker nu om förlängning – antingen för att studera vidare eller för att försöka hitta ett jobb. Samtidigt kommer ett nödrop från kommunerna om att situationen kring gymnasielagen blivit ohållbar

På 20 år har statistiken som rör utlandsfödda elevers gymnasiebehörighet dalat med nästan 20 procent. SVT har träffat två niondeklassare vars studiemotivation är på topp, men som saknar resurser i skolan.

Det blir allt oftare processer i domstol, när stat och kommun ska komma överens om vem som ska betala för mottagandet av flyktingar och migranter.

I ett och ett halvt år har vi försökt tolka gymnasielagen och laga efter läge. Men reglerna är svårtolkade, vilket får stora konsekvenser både för de unga och för kommunerna. Detta har SKL påtalat vid upprepade tillfällen. Dagens situation är ohållbar, regeringen måste göra en översyn av lagen, skriver Anders Knape, SKL.

På senare år har allt färre i årskurs 9 betyg i tillräckligt många ämnen för att kunna söka till gymnasiet. Länets lägsta siffror finns i Sorsele och Storuman.

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor anser att det är för många nyanlända barn och ungdomar som inte vet vart de ska få tag på information om hälsa, sex och jämställdhet. Därför arrangerades en utbildning i Nässjö för vuxna som arbetar med nyanlända.

Staten, i form av myndigheten Migrationsverket, överprövar och underkänner kommunala beslut och vältrar därigenom över sina kostnader på oss, skriver åtta nämndordföranden och kommunalråd i Stockholms län.

Den växande förtroendekris som omfattar ett stort antal människor i hela landet borde väcka oro, skriver Thord Eriksson, journalist och författare som är aktuell med boken ”Dom som stod kvar”.