”Gustav Fridolin, du är skolminister och jag är lärare. Du är alltså min högsta chef och vi behöver din hjälp! Jag mår fruktansvärt dåligt över det jag har fått bevittna på min arbetsplats”, skriver en grundskolelärare i ett öppet brev till utbildningsministern.

Under måndagen höll ungdomsprojektet Tillsammans vernissage på Länssjukhuset Ryhov. I och med projektet har Asylsökande och nyanlända ungdomar skrivit berättelser om sina liv, som estetelever sedan har tolkat genom konstnärliga uttryck.

Närmare 70 nyanlända ungdomar väntar på att få börja i en grundskoleklass i Borås. Många av dem är redo att börja i dag, men får inte plats på skolorna i stan. Det enda alternativet är att pendla till utkanten av kommunen.

Lärare som ordnar nödboenden, frågar efter mat på härbärgen till sina elever. Och som funderar på att gömma dem. "Det vore inhumant att inte reagera", säger Sara Svanlund, vice ordförande för Lärarnas Riksförbund.

Kravet på amnesti för alla ensamkommande barn och ungdomar får stöd av Lärarnas Riksförbund, men inte av Lärarförbundet. "Otroligt fegt," säger Kinna Skoglund, talesperson för nätverket Vi står inte ut. Många av de tusentals lärare som ingår i nätverket och är medlemmar i Lärarförbundet hotar nu att byta fackförbund.

Riksdagen har beslutat att asylsökande barn som påbörjat en gymnasieutbildning får rätt att slutföra skolgången i Sverige. Gymnasieläraren Emma Köster tycker att beslutet är ett steg i fel riktning. "Det kommer bidra till förvirring, godtycklighet i bedömningen och ökad arbetsbelastning för lärarna", säger hon.

Ensamkommande ungdomar i gymnasiet ska få förlängt uppehållstillstånd så de kan slutföra sin utbildning. Men det krävs att de sköter skolan, och Lärarförbundet oroas över rättssäkerheten.

Ensamkommande barn får rätt att gå färdigt gymnasiet. Hittar de jobb inom ett halvår efter examen kan de få stanna i Sverige permanent. Nu mildras effekterna av den striktare flyktingpolitiken, men pressen blir fortsatt hög på både nyanlända elever och deras lärare.

Att göra oss av med ungdomar som redan kommit en bra bit på vägen med språkinlärningen, etablerat ett stort nätverk och efter bästa förmåga integrerats i det svenska samhället är ett oerhört slöseri, skriver lärare och företrädare för uppropet ”Stoppa utvisningarna av afghanska ungdomar”.

Det är en stor utmaning för skolor att ta emot många nyanlända elever. Men Skolverket drivs inte av ideologiska dogmer. Och riktlinjer om att nyanlända från början ska placeras i en vanlig klass oavsett förkunskaper finns inte, skriver Kjell Hedwall, Skolverket, i en replik.

Nyanlända barn har liksom alla elever rätt till en god och likvärdig utbildning. Men för att kunna tillgodose elevernas behov krävs en långsiktig planering där lärare och studiehandledare ges rätt förutsättningar, skriver Hülya Basaran, universitetsadjunkt vid Högskolan Väst.  

Skolor och kommuner måste förbättra sina arbetssätt så att nyanlända elevers uppbyggda kunskaper och erfarenheter tas tillvara bättre. Det visar Skolinspektionens granskning.