Att dra in skolkande elevers studiebidrag leder inte till att eleverna lär sig mer. Tidigt stöd i språkutvecklingen och att ersätta de graderade betygen med bara nivån godkänd är bättre om man verkligen vill hjälpa de skolsvaga eleverna, skriver Per Acke Orstadius, pensionerad lärarutbildare.

"Vilka elever skolkar? Varför skolkar de? Vilka effekter får CSN:s indragning av studiebidraget på grund av skolk? Svaren på dessa frågor borde ha legat till grund för beslutet”, skriver Per Acke Orstaduis i Skolvärlden.

Genom att vara utomlands längre perioder har föräldrarna Gustavsson undvikit att sätta sina barn i skolbänken. Det har resulterat i en sex år lång tvist om skolplikten med hemkommunen. Nu berättar föräldrarna för SVT Nyheter hur de resonerar kring barnens utbildning.

Senaste läsåret fick rekordmånga elever studiebidraget indraget för att de skolkat för mycket, enligt nya siffror från CSN.

Barn som är bosatta i Sverige har skolplikt. Samtidigt finns forum på nätet där föräldrar som ifrågasätter det rådande systemet samlas och även tipsar varandra om hur man kan undervisa sina barn utanför den svenska skolan. Nu ger en av föräldrarna sin bild av saken.

Aarne Nyman jobbar som brobyggare på Bodaskolan i Borås med ett särskilt uppdrag att fånga upp de romska eleverna. När han började sitt arbete var frånvarotalen höga bland många av de romska eleverna. Idag har det vänt, och på skolan kan man se en konkret effekt av brobyggararbetet. (webb-tv)

Nu ska alla högstadieskolor i Angered få en socionom och två familjebehandlare. De ska hjälpa elever som är i farozonen för att gå in i kriminalitet att istället fokusera på skolan. "Elever som har kanske 40 procent frånvaro har nu 5 procent frånvaro på bara ett par veckors tid", säger Shadie Shafiee på Nytorpsskolan.

Just nu är det tre elever borta från Nytorspsskolan i Hammarkullen eftersom föräldrarna skickat iväg dem på så kallad "uppfostringsresa". Ett problem som flera skolor känner igen.

Skolstrejkerna för klimatet fortsätter på över hundra platser i Sverige och i över hundra länder i världen har eleverna lämnat skolbänken.

From Australia to Europe, school children are skipping classes to call for action on climate change.

De flesta unga demonstranterna som strejkar för klimatet är flickor som går i högstadiet eller på gymnasiet. Majoriteten av dem har en genuin oro för klimatet och är inte erfarna aktivister sedan tidigare, enligt en undersökning som forskare från flera svenska universitet står bakom.

Greta Thunbergs skolstrejk för klimatet fortsätter att inspirera och inför EU-valet genomförs strejker i mer än hundra länder. "Jag har lärare som ogillar det, men de har börjat anpassa sig. De förstår vad jag gör och varför jag gör det", säger Isabelle Axelsson som brukar skolstrejka varje fredag.