Vad är viktigast, ett barns utbildning eller psykiska hälsa? Det är något som många föräldrar till ”hemmasittare” grubblar över.

Krismöte efter neddragningar på resursskolorna. Upprörda föräldrar till barn med särskilda behov kräver att politikerna skjuter till medel så barnen får en fungerande skolgång.

Kim, 14 år, har haft hög frånvaro sedan lågstadiet och riskerar att bli ”hemmasittare”. Det började med att hon blev retad. Sedan hamnade hon efter i skolarbetet.

Fyra av 1000 elever i högstadiet är ”hemmasittare”, enligt Skolverket. Men mörkertalet antas vara stort. – Det är ett enormt mänskligt och ekonomiskt resursslöseri, säger nationalekonomen Ingvar Nilsson.

”Hemmasittaren” Joel berättar om hur det kunde bli så svårt att gå till skolan.

Under två års tid var flickan i skolan bara några timmar. Först när hon gick den sista terminen i åttonde klass utredde skolan orsakerna till skolket.

En statlig utredning anser att straffen för att skolka i gymnasieskolan är för hårda och föreslår att straffskalan mildras. Utredaren Anders Franzén tycker inte att man ska förlora hela studiebidraget efter att ha skolkat 4 timmar.

Arne Larsson, rektor på Ullvigymnasiet i Köping, anser att skolk i första hand beror på sociala omständigheter och inte på skolan.

100 av 900 elever på Ullvigymnasiet fick studiebidraget indraget det senaste läsåret på grund av skolk. Frågan är vad de beror på. Anna blev utfryst i klassen och började skolka.

Värmdös gymnasieskolor har näst högst andel skolkare i Stockholms län, visar CSN:s lista över gymnasieelevernas frånvaro som NVP tagit del av.

Allt fler gymnasieelever får sitt studiestöd indraget på grund av skolk. Enligt Centrala studiestödsnämnden (CSN) förlorade 21 422 gymnasieelever studiemedlet i fjol.

Alla har att vinna på att bryta ett negativt mönster av skolfrånvaro. Och det går. Det visar bland annat Vänersborgs kommun i skriften Vänd frånvaro till närvaro.