Fyra av 1000 elever i högstadiet är ”hemmasittare”, enligt Skolverket. Men mörkertalet antas vara stort. – Det är ett enormt mänskligt och ekonomiskt resursslöseri, säger nationalekonomen Ingvar Nilsson.

”Hemmasittaren” Joel berättar om hur det kunde bli så svårt att gå till skolan.

Under två års tid var flickan i skolan bara några timmar. Först när hon gick den sista terminen i åttonde klass utredde skolan orsakerna till skolket.

En statlig utredning anser att straffen för att skolka i gymnasieskolan är för hårda och föreslår att straffskalan mildras. Utredaren Anders Franzén tycker inte att man ska förlora hela studiebidraget efter att ha skolkat 4 timmar.

Arne Larsson, rektor på Ullvigymnasiet i Köping, anser att skolk i första hand beror på sociala omständigheter och inte på skolan.

100 av 900 elever på Ullvigymnasiet fick studiebidraget indraget det senaste läsåret på grund av skolk. Frågan är vad de beror på. Anna blev utfryst i klassen och började skolka.

Värmdös gymnasieskolor har näst högst andel skolkare i Stockholms län, visar CSN:s lista över gymnasieelevernas frånvaro som NVP tagit del av.

Allt fler gymnasieelever får sitt studiestöd indraget på grund av skolk. Enligt Centrala studiestödsnämnden (CSN) förlorade 21 422 gymnasieelever studiemedlet i fjol.

Alla har att vinna på att bryta ett negativt mönster av skolfrånvaro. Och det går. Det visar bland annat Vänersborgs kommun i skriften Vänd frånvaro till närvaro.

Hur mycket studieberöm har eleverna fått den senaste tiden? Den frågan kan vara värd för lärare att fundera på. Just dåliga relationer mellan skolpersonal och elever är en av huvudanledningarna till skolk, menar forskaren Anne-Sofie Strand.

Västra Stenhagenskolan i Uppsala får beröm för sitt arbete med att komma till rätta med skolk.

Projektet Oneeighty syftar till att i en digital miljö nå de unga som stannar hemma från skolan genom att bygga på de intressen som ungdomarna själva har, för att sedan koppla intressena till skolans läroplan(webb-tv).