Vi vet att skolan kan vara en plats som bidrar till välmående och avslutad skolgång med fullständigt slutbetyg är den mest avgörande skyddsfaktorn mot psykisk ohälsa som vi känner till. Men vad vet vi om de faktorer som påverkar elevers skolnärvaro? Vad kan forskningen lära oss om hur skolan kan arbeta för att nå framgång…
För de allra flesta innebär skolstarten ett kärt återseende av klasskamrater och lärare, men det finns de som av olika anledningar mår så dåligt att de inte orkar ta sig till skolan. Maria Persman, som jobbar med dessa elever, upplever att de blir allt fler och att problemet kryper lägre ned i åldrarna.
Stina Engström var en helt vanlig tjej i mellanstadiet. Hon hade kompisar, bra lärare och inga problem hemma. Men så började ångesten och oron smyga sig på. Hon gick i sexan och fick ont i magen bara av att gå på bussen – den skulle ju till skolan. "Det är som att förklara känslan glad…
Runtom i hela landet finns barn och unga som inte går till skolan. I Höganäs kommun finns 25 så kallade hemmasittare. Den här terminen sätts ett närvaroteam in för att hjälpa eleverna tillbaka till skolan.
Mathias Bergström från Kungsör hoppade av två utbildningar efter studenten och började isolera sig i sitt rum. ”Jag spenderade en stor del av dagen i sängen”, säger han.
Det blir allt vanligare med problematisk skolfrånvaro, men det är inte samma sak som skolk. Det menar specialpedagogen och föreläsaren Annelie Karlsson som inför skolstarten träffat föräldrar, skolpersonal och politiker i Västerås.
De ungdomar som inte går i skolan och blir så kallade hemmasittare är ett allvarligt samhällsproblem. Det menar Britten Ekstrand som har forskat länge på området.