Invandringen har försämrat Sveriges skolresultat. Genom att sortera ut elever med invandrarbakgrund från statistiken fångar man på ett bättre sätt upp kvaliteten i skolsystemet – som framstår vid god vigör. Frågan är nu hur man ska förbättra resultaten i gruppen med utländsk bakgrund, skriver skolforskaren Gabriel Heller Sahlgren.

Skoldebatten bygger på felaktiga premisser. En djupare analys av Pisa och andra internationella kunskapstester visar att svensk skola helt har återhämtat sig efter ”Pisa-raset”, sannolikt tack vare reformer som genomfördes runt 2010. Justerar man för invandringens effekter har Sverige en topplacering i OECD, skriver Gabriel Heller Sahlgren, forskare vid Institutet för näringslivsforskning och London School…

En fördjupad analys som Skolverket har gjort visar att samstämmigheten mellan resultaten i PISA 2018, resultaten från nationella prov och elevernas betyg i årskurs 9 är god. (pdf)

Utbildningsminister Anna Ekström (S) KU-anmäldes av Sverigedemokraterna i juni 2020 för hennes uttalanden om Pisa-undersökningen 2018. På fredagen var det hennes tur att grillas av utskottet.

Regeringen måste säkra att internationella kunskapsmätningar genomförs på ett tillförlitligt sätt framöver och analysera hur förtroendet för Pisaundersökningen kan återupprättas. Den uppmaningen riktade riksdagens ledamöter till regeringen efter att Riksrevisionens rapport debatterats på onsdagen.

Gör en nationell kraftsamling kring lärarutbildningen och låt friskolor ta ett större ansvar i utsatta områden. Det är några av förslagen från Friskornas riksförbund och Almega för att återföra Sverige till topp fem i Pisa.

Nu ska det bli ordning och reda på (Pisa)torpet. Skolverket redovisar noggrant mått och steg till regeringen hur Sveriges deltagande i kommande Pisaundersökning ska bli säkert. Och det vilar ett mycket stort ansvar på rektor att allt ska gå rätt till.

Den 1 november överlämnas redovisningen av regeringsuppdraget om förstärkta insatser för att säkerställa ett högt deltagande i PISA 2022.