Kulturrådets nya läsambassadör, Linköpingsrapparen Gift Blessing, vill vända elevers läsras genom att få fler att börja läsa. Han beskriver de senaste Pisa-resultatet som en svensk katastrof, men pekar samtidigt på att 86 procent av unga vuxna vill läsa mer och efterlyser bättre förutsättningar.

Det finns nu allt färre duktiga elever och att de dessutom är mindre duktiga och gruppen mycket svaga elever blivit svagare och fler, skriver Inger Enkvist, professor emerita i spanska vid Lunds universitet.

Professor Christian Ydesen mener frykten for å sakke akterut gir PISA-målingene et for sterkt grep om skolen. Nå ser han tegn til endringer, men han advarer mot nye metoder for sortering av elever.

Et panel af personer, som har stor viden om og erfaring med de danske skoler, svarede på spørgsmål fra DR's brugere.

Swedish 15-year-olds show the least grit in the entire world. At the same time, Swedish schools suffer from one of the most disruptive classroom environments in the Western world. This is shown in a new research report. (pdf)

Sverige halkar efter som kunskapsnation – och orsaken är ungas bristande strävsamhet. Det skriver Nima Sanandaji, teknologie doktor vid KTH och Linda Öholm, vice vd, Internationella engelska skolan.

Undervisningsminister Anders Adlercreutz (SFP) uttrycker en stor oro över de sjunkande Pisaresultaten. Men han avvisar påståenden om att nedgången skulle bero på elever med invandrarbakgrund.

Den nedåtgående trenden fortsätter för Finland i den färska Pisaundersökningen. Resultaten har försämrats inom alla tre delområden: naturvetenskap, läsförmåga och matematik. Också i de finlandssvenska skolorna tappar man terräng. När det kommer till elever med invandrarbakgrund har Finland bottenkänning i Pisamätningen.

Så länge andelen godkända på nationella proven är hög, blir måluppfyllelsen god. Charaden kan fortgå tills nästa Pisa-undersökning orsakar politiska svallvågor och infantilt käbbel, skriver svenskläraren Fredrik Sandström.

De försämrade PISA-resultaten väcker befogad oro för svenska elevers kunskaper. Men diskussionen får inte stanna vid vad 15-åringar kan i dag. Frågan är vad resultaten kan innebära för ungas möjligheter att bli behöriga, fullfölja en gymnasial yrkesutbildning och utveckla den yrkesskicklighet som arbetslivet behöver. Ytterst handlar det om Sveriges framtida kompetensförsörjning och konkurrenskraft, skriver Joanna…