Problemet för svenska skolan är att vi ofta genomför stora förändringar utan att ta reda på om de fungerar. Om reformer ska skapa förbättring måste vi veta vilka effekter de har, skriver skolforskare.

Att svenska 15-åringar slår bottenrekord i kunskapsundersökningen Pisa har väckt starka reaktioner bland partiledarna. Politikerna har olika förklaringar till raset, men enligt experterna håller ingen av dem hela vägen.

En ny Pisa-mätning visar att svenska elever lär sig allt mindre. Det hettade till när partiledarna debatterade skolan. Magdalena Andersson (S) kritiserade regeringen för nedskärningar och pikade Ulf Kristersson (M). "Här har vi resultatet av fyra år med Tidöpartiernas politik. Ta ansvar!"

De nya Pisa-resultaten är oroväckande. Skolresultaten sjunker i hela västvärlden, inte minst här i Skandinavien. Mycket tyder på att försämrad läsförmåga driver utvecklingen. För svensk del måste vi nu genomföra de omfattande skolreformer som regeringen påbörjat, skriver Gustav Blix, ansvarig för grundskolefrågor på Svenskt Näringsliv. 

Var femte fjärdeklassare kan inte läsa ordentligt – och nedgången har gått fort. Nu varnar historieprofessorn Dick Harrison för att Sverige riskerar att fostra en generation analfabeter. "På lång sikt ser vi ett undergrävande av vår demokrati", säger han till TN.

Svenska elevers Pisaresultat sjunker i läsförståelse och matematik. En utveckling som delas av många länder. Resultatet kräver analys och långsiktiga insatser för ökad likvärdighet.

Svenska elevers resultat i läsning och matematik faller. Nästan var tredje svensk 15-åring når inte ens nivå 2 i läsning. Bakom den ganska tekniska formuleringen döljer sig något betydligt mer dramatiskt, skriver Anna Olskog i en ledarkrönika.

När halva klassen kör fast slutar en speciallärare titta på eleverna. Nu faller 56 av 74 länder i läsförståelse. Dags att göra samma sak med Pisa, skriver Niclas Fohlin i en krönika.

Sedan 2015 har läsresultatet i Pisa minskat med 28 poäng, och Sverige står inte ensamt i sitt fall. Grannländerna Norge, Danmark, Finland och Island lutar sig mot flera olika förklaringar till raset. De digitala verktygen är en.

Träning och repetition ger färdighet, men ordet ”läxa” har blivit ett skällsord. Det skriver läraren Sarah Cross – som vill se läxorna som ett tillfälle till repetition.

Skjermbruk, endrede lesevaner og mindre lesetrening trekkes fram som mulige forklaringer på de svake Pisa-resultatene. Lærere mener foreldrene spiller en nøkkelrolle i arbeidet med å styrke elevenes leseferdigheter.