SVT Nyheter Örebro har frågat landets elva största kommuner om hur man tänker utbilda sin personal inför nästa år när programmering ska stå på schemat.
Lärarna Martin Tesell och Martin Frisén på Navets skola är ansvariga för digitaliseringen av skolan. I höstas fick de nästan en miljon av Örebro kommun för att kunna utbilda andra lärare.
Nästa höst ska alla landets elever i grundskolan och gymnasiet ha programmering på schemat. Men lärarkårens utbildningsbehov är stort – och Lärarnas Riksförbund (LR) är kritiska till att en central utbildningsplan inte rullats ut.
Streckgubbar utan färg, streckgubbar med färg. Ett rovdjursansikte eller en spindel. Allt på dataskärmar skapade av eleverna i klass 5b på Navets skola i Örebro.
Inom en snar framtid ska alla lära sig programmering i grundskolan. Men för en del elever är det redan verklighet. - Det är jätteroligt, säger elvaåriga Amanda Larsen från Knivsta. Lokalen är full av ettor, nollor och femteklassare.
Karolina Cronberg, rektor på Högenskolan, vill införa programmering i alla klasser och på fritids. Förskoleklassen är redan i gång – med hembyggda robotar som kan både dansa och rita.
Programmering ska in i skolan men digital kompetens är mycket mer. En viktig del är att lära eleverna en ny metod att strukturera sitt tänkande. Och då måste vi också ge mod att våga försöka och att misslyckas.
Sju av tio högstadielärare i matematik saknar utbildning i programmering. Och åtta av tio mattelärare på högstadiet känner sig osäkra inför att undervisa i ämnet. Det visar en undersökning från Lärarnas Riksförbund.
Många lärare som om ett år ska undervisa i programmering saknar utbildning i ämnet. Åtta av tio mattelärare i högstadiet, som svarat på en undersökning från Lärarnas Riksförbund, känner sig osäkra på ämnet.