Vi var säkert många som reagerade med besvikelse när skolornas arbete med nationella prov lyftes fram som ännu ett katastrofområde. Men det fusk lärarna sägs stå för kan handla om kompensation för ojämlika förutsättningar som proven inte tar hänsyn till, skriver Pia Rehn, Specialpedagogiska skolmyndigheten.
Rapporteringen om hur de nationella proven genomförs har föga förvånande rört upp ny misstro gentemot skolan. Är det så att lärarna hjälper eleverna fuska på de nationella proven? Hur kan vi tillåta att det går till på det viset? Man kan verkligen låta sig uppröras, skriver Pia Rehn, rådgivare.
Alla, såväl elever som lärare och skolledare, fuskar – vilket är begripligt enligt Agneta Gulz och Magnus Haake, forskare i kognitionsvetenskap och utbildningsvetenskap vid Lunds universitet.
Fusket i skolan godkänns ofta i tysthet av lärare och elever, menar forskare Lars Fonseca. "Lärare och elever säger att det är helt omöjligt att leverera de förväntade resultaten om man samtidigt ska följa regelverket".
Anna Ekström (S), är fortfarande inriktad på att de nationella proven ska få större betydelse i betygsättningen. Men då måste proven bli säkrare mot fusk. Nyligen rapporterade SVT:s Uppdrag granskning om hur både elever och lärare fuskar och tänjer på regler vid nationella prov.
En ny aktör erbjuder toppbetyg på högskoleprovet för närmare 40 000 kronor – via sponsrad marknadsföring i sociala medier. Till Aftonbladet säger de att de ”erbjuder en andra chans i livet”.
Regeringen borde lägga fokus på att lösa frågetecken och utmaningar för att möjliggöra att digitala prov och extern rättning kan bli verklighet snabbare än 2022, skriver Camilla Waltersson Grönvall, (M), i en replik.
Regeringen tar fusket på allvar, därför reformerar vi provsystemet utan hafs och slarv, skriver gymnasieminister Anna Ekström i en replik på Skolvärlden debatt.