”Ologisk” och ”svårarbetad”. Tre lärare och en IKT-utvecklare i Tomelilla sågar Skolverkets provplattform. Nu svarar Skolverket på kritiken.

Forskning visar tydligt att elever med dyslexi presterar bättre när de får tillgång till rätt anpassningar, säger Idor Svensson, professor i psykologi, och dömer ut Skolverkets argumentation kring de digitala nationella proven.

De minnesgoda kanske kommer ihåg att digitaliseringen framhölls som ett verktyg i kampen mot betygsinflation, tillsammans med de nationella provens särskilda status. Så varför väljer man att bygga in möjligheter till fusk i systemet från början? Det undrar läraren Anders Törnlund.

Det har tagit sju år att få fram provplattformen – nu hoppas läraren Sara Forster att Sveriges rektorer väljer ersättningsprov på papper i stället för de digitala proven.

En ny tiogradig betygsskala utan skarp godkäntgräns och nationella slutprov. Det är utredaren Magnus Henreksons förslag till regeringen för ett nytt, mer likvärdigt betygssystem. "Det ska inte längre vara möjligt för enskilda skolor att dra till sig elever genom att här får du bättre betyg, trots att du inte behöver jobba så hårt", säger han…

Om några år kan elever få betyg i en ny tiogradig skala, utan dagens skarpa F som i underkänt. Dessutom ska möjligheten för skolor att sätta glädjebetyg stramas åt, enligt det utredningsförslag som nu lämnas till skolminister Lotta Edholm.

Efter trettio år ska betygsystemet göras om i grunden. En ny skala 1-10 införs och elevernas slutbetyg ska bestämmas av elevens – och skolans – resultat på de nationella proven. F-betyget tas bort så att fler ska bli behöriga till gymnasiet.

En numerisk betygsskala utan en skarp godkäntgräns, ett nytt system för centralt rättade nationella prov och kalibrering som säkerställer likvärdiga meritvärden. De är huvudförslagen i betänkandet Ett likvärdigt betygssystem. Förslagen syftar till att urvalet av sökande till utbildningsplatser i gymnasieskolan och högskolan ska bygga på faktiska meriter.

Kritiken växer mot de digitala nationella proven. Inte minst för de försämrade möjligheterna till extra anpassningar. "Att elever med läs- och skrivsvårigheter inte får tillgång till stavningskontroll i engelska är obegripligt", säger specialpedagog Linda Sjögren.

”Ologisk” och ”svårarbetad” är två omdömen lärarna Amanda Bjerstam, Lucas Lennartsson, Mergim Mehmeti och IKT-utvecklaren Henrik Ryd ger efter att ha testat Skolverkets provplattform i skarpt läge.

Trettio år av orättvisa betyg – nu görs systemet om i grunden så att de nationella proven blir avgörande för slutbetyget. Men elever varnar för att förändringen kan leda till mer stress. "Är skolans uppdrag att förmedla kunskap, eller att lära eleverna att bli bra på att skriva prov", undrar Jonatan Lamy, Sveriges elevkårer.