Många barn kan inte läsa och skriva ordentligt i skolan. Och det brister redan på lågstadiet – i årskurs tre borde var femte elev betraktas som underkänd, menar experter. De riktar stark kritik mot Skolverkets riktlinjer för läs- och skrivundervisningen.

I en tid hvor der tilsyneladende er enighed om, at unge er for pressede, og eksamenstrykket skal lettes i folkeskolen, fordobler regeringen de facto kravet til karaktergennemsnit ved eksamen med sin plan om en 'forenkling' af adgangskravet til stx.

Nöjda elever – men desto mer kritiska lärare. Så lät det när Soltorgsgymnasiet i Borlänge testade de nya digitala nationella proven, som en av de första skolorna i landet. "Det har varit mycket stress bland lärare och rektorer", säger biträdande rektorn Philip Landström.

Varje år får tusentals niondeklassare F i läsförståelse på nationella provet i svenska. Våren 2023 hade Nybyggeskolan i Västerås störst andel elever i årskurs nio som underkändes, enligt Skolverkets statistik. Men efter flera år av sjunkande resultat har nu skolan vänt den dåliga trenden.

Nya läroplanen för gymnasiet sammanfaller med införandet av digitala nationella proven. Tidskrävande uppgifter – varav den ena skapar frustration i lärarkåren. Towe Falk skriver att Skolverket duckar för lärarnas kritik mot det digitala provverktyget.

”Minskad risk för fusk”, skriver Skolverket i ett pressmeddelande om de nya digitala nationella proven.Samtidigt gör ett tekniskt problem att elever med Ipad kan surfa fritt vid provtillfället. Skolverkets rekommendation: skriv på papper.

I veckan skrivs nationella prov för första gången digitalt. Tanken är att de digitala proven blir permanenta i skolorna från och med 2027. Marcello Marrone, enhetschef på Skolverket, menar att det finns tre tydliga fördelar med att proven genomförs på det nya sättet.

På tisdag genomför hundratals gymnasieelever runt om i Sverige de nationella proven digitalt för första gången. Detta är en stor förändring i skolans värld som stärker rättssäkerheten och likvärdigheten för eleverna men också förenklar arbetet för lärare på sikt.

Skolans regler om anpassningar vid nationella prov är en djungel för elever med normbrytande funktionalitet. Magnus Henrekson menar att anpassningar för elever med dyslexi skulle leda till en inflation i diagnoser. Men är det verkligen problemet, undrar eleven Roxy Jansson Stening och Susanne Fransson, docent i rättsvetenskap.

I den utbildningspolitiska debatten är det tydligt att de nationella provens tyngd ska bli allt tyngre. Spontant tycker jag att det känns konstigt i SO-ämnena, skriver högstadieläraren Emilia Friberg.

Håbet er, at den nye eksamensform kan gøre det sværere for eleverne at snyde.

Bantat innehåll och bättre anpassning av kursen till nästa nivå kan vara en del av förklaringen till att fler gymnasieelever klarar godkänt på nationella provet i matematik 1, menar Skolverket.