Den teknologiske udvikling har ændret mulighederne for at snyde til grundskolens afgangsprøver. Lærerne fortæller om nye tiltag på skolerne.

Nya nationella slutprov kan minska bedömningsstressen och befria lärare från ”plugga inför provet”-oket, enligt betygsutredningen. Naivt, menar läraren Fredrik Sandström. "Tillmäts proven större betydelse kommer lärare att få stå till svars för resultaten i ännu högre grad", säger han.

Att få upp pulsen och röra på sig har en bevisat positiv effekt för inlärningen. Eleverna i årskurs 6 på Bergaskolan i Söderköping fick en rejäl uppvärmning inför de nationella proven.

Texterna från det nationella provet i svenska och svenska som andraspråk för gymnasiets årskurs 1 har läckt på TikTok – och risken finns att själva skrivuppgifterna också spritts. Men Skolverket beslutade att provet ändå skulle genomföras. ”Naivt” skriver läraren Petter Träff.

Vi måste sluta tro att det är snällt att ställa låga krav. Det är inte snällt – det är att frånta barn möjligheten att förstå vad lärande är. Det är att servera en illusion som kraschar när verkligheten hinner ikapp, skriver lågstadieläraren Sofia Theodoridou om nationella proven i årskurs 3.

Riksrevisionens granskning av myndigheters digitaliseringsprojekt visar problem med ökade kostnader och förseningar. Ett av de granskade projekten är Skolverkets provplattform – där Skolverket själva uppger att risken för kvalitetsproblem är hög.

Lærer sagde sit job op, efter hun følte sig irettesat af både forvaltning og ledelse for at have ytret sig kritisk om nationale test. Siden har hun oplevet, hvad kulturen på en skole betyder for lysten til at udtale sig.

Every year, more pupils are granted special ‘access arrangements’ to give them a fairer chance in GCSEs, A-levels and other exams. But with more than 600,000 arrangements in England alone, can the schools keep up? And are some students gaming the system?

Vi kan inte tvinga fram lärande på ett enkelt sätt. Genom att sätta press på elever med fler läxor, fler prov och tätare uppföljningar riskerar vi att skapa ytliga prestationer snarare än genuin kunskap, skriver läraren Keltoum Bentaher Oulehri.

Vilka effekter normrelaterade uppgifter/prov får för elevernas inlärning och betygens likvärdighet är fortfarande en blind fläck i Sverige, skriver Per Måhl, lärare och författare.

Sedan i höstas har Skolverket köpt in kommunikationstjänster av PR-jätten Gullers Grupp för mer än en och en halv miljon kronor. Uppdragen gäller bland annat krisövningar i anslutning till den hårt kritiserade digitala provplattformen.

Eleven hade skrivit en och samma mening hundratals gånger i följd: ”Jag kan inte”, stod det. Jag kan inte. Jag kan inte. Jag kan inte.