Hösten 2017 gav regeringen Skolverket i uppdrag att utveckla och tillhandahålla digitaliserade nationella prov under parollen ”rättvisa, likvärdiga, digitala”. Förra året inleddes en försöksverksamhet i ett hundratal utvalda skolor med detta som mål. Inför år 2022 räknar man med att alla skolor har nödvändig teknik och digital kompetens för att kunna genomföra de nationella proven…

Studenter som fuskat sig in på högskolan ska få behålla sina poäng, föreslår regeringens utredare. Men poängen borde ryka, anser Sveriges förenade studentkårer (SFS).

Under veckan skrevs den 3000:e digitala tentamen på Uppsala universitet. Arbetet med att göra det möjligt för studenter att skriva sina tentamen på dator har pågått länge – och var aktuellt redan för två år sedan. Men nu är det alltså igång.

Personer som fuskat på högskoleprovet men hunnit börjat läsa på en utbildning bör få behålla sina avklarade poäng. Det föreslår regeringens utredare Anna Tansjö.

Här finns resultaten för de nationella proven som elever i årskurs 3, 6 och 9 genomförde under läsåret 2018/19. Statistiken finns i tabeller på riksnivå och i databasen även på läns-, kommun- och skolenhetsnivå.

En elev med dyslexi som anses behöva hjälpmedel för att nå kunskapsmålen måste få använda sina hjälpmedel även under nationella proven. Allt annat är helt galet, skriver Bengt-Erik Johansson, förbundsordförande Dyslexiförbundet, m.fl.

Folkeskolen skal ikke vurderes ud fra de nationale test, men i stedet ud fra blandt andet afgangsprøver og forældrenes tilfredshed, mener professor.

Högstadieelever som blivit tilldelade en egen dator eller surfplatta av skolan får varken bättre eller sämre resultat på de nationella proven i engelska, matematik eller svenska än elever som inte fått en dator eller surfplatta. Det spelar inte heller någon roll för hur stor andel som går vidare till ett nationellt program på gymnasiet. (pdf)

Högstadieelever som får en egen dator genom skolan uppnår varken bättre eller sämre studieresultat än andra, visar en ny rapport från IFAU. Det finns dock tendenser till ökade resultatskillnader mellan barn till föräldrar med olika utbildningsnivå.

Personligen menar jag att alla behöver stå upp för det är varje barns rättighet att läsa och att kunna läsa. Att inte kunna läsa ordentligt är i allra högsta grad diskriminerande, skriver läraren Sara Bruun i ett blogginlägg.

Vi pratar om vikten av en likvärdig skola, men hur kan det då komma sig att elever systematiskt kan bli missbedömda och hållas utanför i en provsituation på grund av att man värderar olika sätt olika. Det värsta är att instruktionerna kommer ifrån högsta ort: Skolverket, skriver debattören Susanna Cederquist.

Örebro kommun ska betala 10 000 kronor i skadestånd till en elev med dyslexi som inte fått använda sina vanliga hjälpmedel vid nationella proven i svenska. Advokaten som driver fallet rekommenderar kommuner att inte följa Skolverkets direktiv.