Örebro kommun ska betala 10 000 kronor i skadestånd till en elev med dyslexi som inte fått använda sina vanliga hjälpmedel vid nationella proven i svenska. Advokaten som driver fallet rekommenderar kommuner att inte följa Skolverkets direktiv.

Elevernas resultat i de nationella proven beror i hög grad på vem som bedömer svaren. I nästan sex fall av tio gör skolans lärare och helt fristående lärare olika bedömningar. Oftast är det skolorna som sätter ett generösare betyg.

Det är orimligt att alla elever på den fristående skolan, som bara har elever med utländsk bakgrund, klarar det nationella provet i svenska. Vi måste börja prata om friskolornas glädjebetyg – vi bygger in ett systematiskt skolmisslyckande som inte syns i statistiken, skriver rektor Linnea Lindquist.

En dom vid Örebro tinsgrätt slår fast att en elev med dyslexi som inte fått använda vanliga hjälpmedel vid nationella proven i svenska har diskriminerats. Enligt Skolverket är det inte möjligt att testa läsförståelse genom att lyssna.

Skolverket tillåter inte hjälpmedel för dyslektiker under nationella proven i läsförståelse i svenska. För Katarinas son Hampus blev det ytterligare en motgång under en tuff skoltid. Men nu har tingsrätten konstaterat att det handlade om diskriminering.

Elevernas resultat i de nationella proven beror i hög grad på vem som bedömer svaren. I nästan sex fall av tio gör skolans lärare och helt fristående lärare olika bedömningar. Oftast är det skolorna som sätter ett generösare betyg.

En unik dom har avkunnats vid Örebro tingsrätt. Domen slår fast att en elev med dyslexi som inte fått använda sina vanliga hjälpmedel vid nationella proven i svenska har diskriminerats. Nu ska Örebro kommun betala 10 000 kronor i skadestånd.

Digitala och externt rättade nationella prov står inför dörren. Men för att fungera vid betygsättning måste själva uppgifterna anpassas, menar flera forskare.

Skolverket arbetar sedan hösten 2017 med att digitalisera de nationella proven. Regeringen har nu beslutat att Skolverket i arbetet med uppdraget ska sträva efter att en så stor andel av proven som möjligt ska rättas automatiskt, dvs. av datorsystemet. Syftet är att minska lärares administrativa arbetsbörda.

Regeringen vill att en så stor andel som möjligt av de nationella proven ska rättas digitalt. Tanken är att frigöra tid för lärarna. Samtidigt skärps tonen gentemot alla skolhuvudmän. Det tekniska måste fungera i alla skolor i god tid innan de digitala proven införs.

Ett skriftligt läxförhör per vecka i stället för ett stort prov. Det är NO- och matteläraren Helena Kvarnsells melodi. Modellen har lett till att fler elever klarar kunskapskraven, menar hon. "På det här sättet får man absolut över flera elever från F till E", säger hon.

Nu ska de nationella proven rättas centralt, men på Nyhemsskolan i Ängelholm samrättar man redan.