Skolenheter som presterar bäst och sämst slutbetyg i åk 9 med hänsyn taget till elevsammansättning enligt Skolverkets SALSA-statistik. (pdf)

Forskarna Kessel och Olme visar med sin undersökning att ett obligatoriskt skolval inte nämnvärt skulle leda till att socioekonomiskt svaga grupper skulle börja välja de skolor som socioekonomiskt starka grupper väljer, och vice versa. Därför drar de slutsatsen att ett obligatoriskt skolval i sig inte löser segregations- eller resultatproblemen i svensk skola.

De senaste årens höga flyktingmottagande har skapat en intensiv debatt om nyanländas vägar till arbete. Att främja etablering på arbetsmarknaden är en central uppgift för politiken och för arbetsmarknadens parter. (pdf)

Rapporten har ett brett upplägg på det sättet att vi jämför kvinnor och män bland såväl studenter, doktorander samt undervisande och forskande personal i framför allt den svenska högskolan, men också i andra länder. Därtill redovisar vi vissa arbetsmarknadsaspekter för kvinnor och män med koppling till den högre utbildningen. (pdf)

I samarbete med Uppdrag granskning har Lärarnas Riksförbund gjort en undersökning bland sina medlemmar om påtryckningar mot betygssättande lärare. Utgångspunkten för undersökningen har varit att se hur omfattande dessa påtryckningar är samt hur påtryckningarna kommer till uttryck. (pdf)

SKL:s åtgärdsförslag för att hantera lärarbristen inom sfi. (pdf)

Rapporten visar att det finns omfattande skillnader i kommunal effektivitet i grund- och gymnasieskolan samt i äldreomsorgen. Det tyder på att stora belopp skulle kunna sparas om kommunerna bedrev verksamheterna mer effektivt. Men det är viktigt att ta hänsyn till kommunernas olika förutsättningar, annars riskerar fel kommuner att pekas ut som ineffektiva. (pdf)

Denna PM är en summering av rapporten School Choice and Equity: Current Policies in OECD countries and a literature review (OECD, 2012). Tabeller och diagram är tagna direkt ur rapporten. (pdf)

Syftet med studien är att bidra till diskussionen om hur väl gymnasieutbildningen svarar mot kompetenskrav i arbetslivet. Det gör Skolverket dels genom att undersöka arbetsledares bedömning av unga medarbetares kompetens, dels genom att beskriva inom vilka branscher ungdomar arbetar åren efter gymnasieskolan. (pdf)

Skolverkets övergripande slutsats är att många skolhuvudmän strävar efter att erbjuda en inkluderande lärmiljö. Samtidigt visar studien att alltför många huvudmän och skolor i realiteten inte ger tillräckliga förutsättningar för att lärmiljön ska kunna vara pedagogiskt, socialt och fysiskt tillgänglig för elever med funktionsnedsättning. (pdf)

Kunskapssammanställningen innefattar perspektivet barn med funktionsnedsättning i utsatta miljöer och belysa skillnader mellan barn med olika funktionsnedsättningar samt skillnader mellan flickor och pojkar. (pdf)

Det svenska utbildningssystemet visar goda resultat inom många områden. Sverige har fortsatt att investera starkt i utbildning, och de årliga offentliga utgifterna per elev är bland de högsta i EU-länderna. Elevernas grundläggande färdigheter har dock försämrats och den svenska skolan har blivit mindre jämlik. (pdf)