Endast en tredjedel av kommunerna tar hänsyn till socioekonomiska faktorer när de fördelar pengar till förskolan. Få följer upp hur pengarna används. Det visar en kartläggning av landets kommuner. (pdf)

För att garantera att elever, som riskerar att inte uppnå kunskapskraven, upptäcks tidigt och får stöd, lägger utredningen fram förslag om en åtgärdsgaranti i förskoleklassen och i åk 1 och 3 i grundskolan och sameskolan samt i åk 1 och 4 i specialskolan. (pdf)

Denna rapport presenterar en uppdaterad kartläggning av alla relevanta mätningar av kunskapsutvecklingen hos eleverna i den svenska skolan.

Eleverna och internet 2016 är en rapport som bygger på statistik från IIS årliga undersökning Svenskarna och internet. Kapitlet om pedagoger och deras användning av digitala resurser är gjord inom ramen för IIS skoltävling Webbstjärnan, och de pedagoger som blivit tillfrågade har varit aktiva i skoltävlingen under tävlingsåret 2015-2016. (pdf)

Denna undersökning visar att lärarna lämnas vind för våg i sitt arbete med IT i skolan. Många av de tillfrågade lärarna uppger att de saknar tillgång till digitala läromedel och att skolans resurser för att köpa in nya läromedel inte är tillräckliga. (pdf)

OECD:s rapport undersöker ett antal undervisnings- och inlärningsstrategier som lärare och elever kan använda sig av. I detta nummer av ”Fokus på” sammanfattas studiens resultat om hur olika strategier används i matematikundervisningen och hur de kan förstås i förhållande till elevernas resultat på PISA i matematik. (pdf)

Rapport om frånvaro och ”hemmasittare”: Skolans tomma stolar – Om frånvaro i grundskolan och hur kommuner och skolor arbetar med frågan. (pdf)

Tre år efter en kompletterande utbildning i Sverige är nästan lika många lärare med utländsk grundexamen etablerade i sitt yrke som motsvarande grupp med svensk grundutbildning, visar ny rapport. (pdf)

OECD:s rapport Education at a glance 2016 visar att Sverige hör till de länder med lägst andel lärare under 30 år, och högst andel 50-plussare. Läs rapporten på webben här.

I denna rapport har offentlig skolstatistik och partsgemensam lönestatistik sammanställts och vägts samman för att jämföra hur bra skolan är i Sveriges kommuner. Rapporten belyser de stora skillnaderna som finns såväl mellan som inom landets kommuner inom fem olika områden: elevresultat, likvärdighet, resursanvändning, lärarlöner och lärarbehörighet. (pdf)

Den svenska skolan behöver ett effektivt kvalitetsarbete. Pisa-resultaten talar sitt tydliga språk, och det är högst angeläget att vidta åtgärder som kan förbättra skolresultaten. Rapporten, författad av Henrik Jordahl, docent i nationalekonomi, fokuserar på skolors systematiska kvalitetsarbete och effektiviseringsarbete och hur dessa påverkar elevernas prestationer. (pdf)

I Öppna jämförelser – Gymnasieskola 2016 jämför Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) resultat-, resurs- och bakgrundsindikatorer för gymnasieskolan på kommunnivå. Uppgifterna i rapporten gäller läsåret 2014/15. Syftet är att ge en översiktlig bild av resultaten i gymnasieskolan, både nationellt och för respektive kommun, samt stimulera till lokal analys och skolutveckling. (pdf)