IFAU har undersökt hur föräldrar reagerar på förändrade resurser i skolan genom att jämföra barn som – på grund av en resursfördelningsregel – placerats i olika stora klasser. Resultaten tyder på att föräldrar försöker mildra effekten av en ökning av klasstorleken. (pdf)

64 procent av eleverna som gick årskurs 3 på ett gymnasialt yrkesprogram läsåret 2013/14 hade arbete som huvudsaklig sysselsättning i april 2015. Det är en större andel av de som tagit en yrkesexamen läsåret 2013/14 som har ett arbete än de som inte slutförde utbildningen under läsåret. (pdf)

Statskontoret har genomfört en myndighetsanalys av Skolverket och undersökt både regeringens styrning av Skolverket och myndighetens interna styrning och uppföljning. (pdf)

I denna strategi redovisas åtgärder som regeringen har vidtagit eller avser att vidta under åren 2015–2018 för unga som varken arbetar eller studerar. Syftet med åtgärderna är att förbättra möjligheterna för dessa unga personer att etablera sig i arbets- och samhällslivet. (pdf)

Den här rapporten handlar om hur en rad reformer landade i grundskolans vardag. I fokus står lärare i årskurserna 7-9 under de allra första reformåren 2011-2014. (pdf)

Ansvaret för nyanlända elever måste fördelas bättre mellan olika skolor. Det är inte rimligt att några få tar emot den överväldigande majoriteten medan andra inte tar emot några alls, eller enbart enstaka elever. LO, Lärarnas Riksförbund och Lärarförbundet visar i en sammanställning hur nyanlända tas emot i landets skolor. (pdf)

I Sacorapporten Framtidsutsikter presenterar Sacoförbunden årligen sina prognoser för hur arbetsmarknaden för ett antal akademikeryrken kommer att se ut år 2020.

Education at a Glance 2015. Läs rapporten. (pdf)

En särskild utredare ska kartlägga elevers problematiska frånvaro i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan. Rättsdokument, Kommittédirektiv från Utbildningsdepartementet, Regeringen

Rapporten "Utbildningsutvärderingarnas effekter - En genomgång av effekterna av det nationella utvärderingssystemet 2011−2014" sammanställer och diskuterar effekterna av kvalitetsutvärderingar på lärosätens utbildningsverksamhet. (pdf)

Syftet med studien har varit att studera grundskoleelevers attityder och förhållningssätt gällande teoretiska- respektive yrkesprogram för att ringa in de faktorer som avgör deras utbildningsval månaderna strax före gymnasievalet. (pdf)

Många unga söker arbete samtidigt som många arbetsgivare är oroliga för sin kompetensförsörjning. Intresset för gymnasieskolans yrkesprogram är vikande. Därför tillsattes Yrkesprogramsutredningen, med uppdrag att lämna förslag som stärker den gymnasiala yrkesutbildningens kvalitet och attraktionskraft, underlättar ungdomars övergång från skola till arbetsliv och förstärker den nationella kompetensförsörjningen.