Sverige har en låg utbildningspremie och i gruppen med jämförbara länder placerar sig Sverige i botten. Bruttolönepremien uppskattats till ca fyra procent per utbildningsår vilket kan jämföras med t ex Tyskland där motsvarade siffra ligger på nio och en halv procent. Ur ett privatekonomiskt perspektiv lönar det sig helt enkelt dåligt att utbilda sig. (pdf)

Stiftelsen Allmänna Barnhuset har med hjälp av forskare från Linköpings och Lunds universitet haft möjligheten att fråga ett representativt urval av närmare 6 000 gymnasieelever om deras erfarenheter av sexuella övergrepp och sexuell exploatering under uppväxten. Det ger oss en unik möjlighet att dra slutsatser, att generalisera och att svara på frågor. (pdf)

Rapporten granskar den vetenskapliga basen för förebyggande insatser på ANDTS - området riktade mot barn, ungdomar och unga vuxna, samt diskuterar etiska implikationer av föreslagna interventioner. Rapporten ger en bild av vad man kan förvänta sig för effekter av universella och selekterade insatser på lokal och nationell nivå och deras överförbarhet till svenska förhållanden. (pdf)

Expos rapport bygger på intervjuer med 45 personer ur olika minoritetsgrupper. Enligt dem färgas den svenska skolan av okunskap, stereotyper och generaliseringar av minoritetsgrupper, och den beskrivs ligga ”något efter i samhällsutvecklingen”. Den starkaste kritiken riktas mot läromedlen. (pdf)

Från och med den 1 januari 2016 har vissa av bestämmelserna om utbildning för nyanlända elever ändrats. Med anledning av detta har Skolverket arbetat fram nya allmänna råd. (pdf)

Regeringen ger Statens skolverk i uppdrag att i dialog med huvudmän genomföra insatser i syfte att höja kunskapsresultaten och öka likvärdigheten inom och mellan skolor. Insatserna ska riktas till skolor med låga resultat eller hög andel elever som inte fullföljer sina studier, och som har eller bedöms få svåra förutsättningar att själva förbättra sina resultat.

Syftet med Öppna jämförelser är att ge en översiktlig bild av resultaten i skolan, både nationellt och för respektive kommun. Politiker, tjänstemän, skolledare och lärare kan använda rapporterna för att fördjupa analysen om skolans resultat och diskutera åtgärder för förbättring. (pdf)

Folkhälsomyndigheten har genomfört ett nationellt tillsynsprojekt om inomhusmiljöfrågor i skolor, med fokus på ventilation och städning, under 2014–2015. (pdf)

Varje år mäter Svenskt Kvalitetsindex (SKI) invånarnas nöjdhet med samhällsservicen inom kommuner och landsting. Två tredjedelar av de 18 områden som undersökts får bra betyg och de områden som ökar mest jämfört med förra året är vatten och avlopp, grundskola och sjukvård. (pdf)

Regeringen beslutade i maj 2014 att kartlägga och analysera ledarskap och ledningsstrukturer i högskolan och lämna förslag på utvecklingsåtgärder. Syftet med utredningen var att ta fram ett underlag för främst universitetens och högskolornas egna ställningstaganden kring ledarskap och ledningsstrukturer och även överväga om det finns behov av åtgärder på nationell nivå.

I den här promemorian beskrivs terminsbetygen i årskurs 6 vårterminen 2015 utifrån den officiella statistiken. Det är nu tredje året som eleverna får betyg i årskurs 6. Våren 2015 samlades terminsbetygen in för 103 614 elever. Statistiken visar att betygen ökat i de flesta ämnen. (pdf)

Skolinspektionen har granskat om undervisningen i historia utformas så att eleverna får möjlighet att skapa samband mellan olika tidsdimensioner, exempelvis dåtid-nutid-framtid. Detta ska ske genom att eleverna utvecklar de fyra förmågor som beskrivs i kursplanen. (pdf)