Skolinformationsutredningen har bland annat haft i uppdrag att föreslå en långsiktig lösning för att säkerställa myndigheters, kommuners och andra aktörers tillgång till skolinformation. (pdf)

Rapportförfattarna belyser utvecklingen inom olika utbildningsinriktningar på gymnasiet och i högskolan, samt inom olika yrken, och ger en bild av de olika insatser som har genomförts för att nå en jämnare könssammansättning. (pdf)

Undersökningen genomfördes mellan 24 april och 15 maj 2023. Enkäten skickades till 11 851 skolledare och 4 146 svarade, vilket ger en svarsfrekvens på 35 procent. Underlaget består av skolledare i alla skolformer – från förskola till vuxenutbildning. I begreppet skolledare ingår alla ledarkategorier inom utbildning. (pdf)

Den här rapporten beskriver resultaten från enkätundersökningen ”Lärarutbildades karriärvägar” som genomfördes under hösten 2022. (pdf)

Elever ges inte likvärdiga möjligheter att lära sig grundläggande svenska, eftersom undervisningen skiftar i kvalitet. Detta ser Skolinspektionen i en ny granskning. Bedömningen är att totalt 24 av 30 verksamheter behöver utveckla undervisningen. (pdf)

Genomlysningen visar att läromedel ingår som moment i samtliga lärarutbildningar, men i förhållandevis låg utsträckning. Ingen av de studerade utbildningsplanerna innehåller beskrivningar av läromedel eller relaterade utbildningsmål. (pdf)

Bara en av tio skolhuvudmän möter Skolinspektionens krav på hög kvalitet. 33 procent uppfyller ”i låg utsträckning” kvalitetskraven. Det visar denna sammanställning av Skolinspektionens granskningar av skolhuvudmän åren 2019-2022, som Friskolornas riksförbund låtit göra. (pdf)

MUCF har haft i uppdrag att genomföra Skolval 2022, riktat till gymnasieelever och elever i grundskolans årskurs sju till nio i samband med de allmänna valen 2022. Målet för Skolval 2022 var att nå så många elever och skolor som möjligt, med särskilt fokus på särskolor och skolor i socioekonomiskt utsatta områden. (pdf)

Svenska elever i åk 4 har försämrat sina resultat i läsförståelse sedan PIRLS 2016. Resultaten ligger fortsatt över genomsnittet jämfört med de EU- och OECD-länder som deltagit i PIRLS 2021. Bland de svenska eleverna har andelen lågpresterande ökat medan andelen högpresterande är oförändrad. (pdf).

Finns det regionala skillnader i barns och ungas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa? Vilka skillnader finns mellan flickor och pojkar samt mellan olika åldrar? Dessa frågor får svar i rapporten. (pdf)

Hur har barns och ungas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa utvecklats över tid? Vilka skillnader finns mellan flickor och pojkar samt mellan olika åldrar? Dessa frågor får svar i rapporten. (pdf).

Der er store forskelle i 9. klasseelevernes karaktergennemsnit på tværs af fx køn og herkomst. Denne analyse undersøger hvilke faktorer, der har betydning for den faglige præstation i 9. klasse, og ser bl.a. på, hvilken betydning herkomst har, når man sammenligner efterkommere og danskere med samme socioøkonomiske baggrund. (pdf)