På Malmös skolor satsar kommunen sedan en tid tillbaka på kunskap för att få bukt med antisemitismen. Föreläsningar, elever som får kunskap som de delar med sig av och anställda som är judar ökar förståelsen, menar kommunen.

På onsdag samlas politiker och experter till en stor konferens till Förintelsens minne i Malmö. Att antisemitism är ett utbrett problem i Sverige visar bland annat en ny kartläggning av olika sociala medieplattformar. I Malmö har speciellt antisemitismen på skolorna uppmärksammats den senaste tiden, vilket har lett till olika utbildningsinsatser för elever och lärare.

20-åriga Eliot Moskowicz har mött rasism i olika skepnader under hela sitt liv. I skolan var antisemitiska skämt om judar och förintelsen så vanliga att de blev vardag. – Det har hänt flera gånger att folk kommit fram och heilat, säger han.

För att öka kunskapen om Sveriges roll i den transatlantiska slavhandeln ger regeringen Forum för levande historia i uppdrag att ta fram utbildningsmaterial till skolor. – Slavhandeln är en del av berättelsen om Sverige, säger Märta Stenevi (MP).

Judiska ungdomar får höra skämt som ”snåla jude” och ”jag ska gasa dig”. Skolpersonal beskriver antisemitism som ett getingbo man inte vill pilla i. Rapporten om antisemitism i Malmös skolor skakar om – men det handlar inte bara om Malmö.

Hon går rakryggad genom Malmö med sin davidsstjärna i en kedja runt halsen. Barbro Posner tycker att det är bra att Malmö får världens blickar på sig under den stora konferensen om hågkomst av Förintelsen och bekämpande av antisemitism.

Elever får undervisning om Förintelsen utan att förståelse ges om antisemitismens roll. Statsminister Stefan Löfven bör på nästa veckas konferens i Malmö ta initiativ för att tydliggöra detta samband, skriver Christer Mattsson, Segerstedtinstitutet, Göteborgs universitet, m.fl.

Malmös skolor rustar sig för att möta reaktioner bland elever inför nästa veckas stora internationella konferens i Malmö om bekämpandet av antisemitism.

Var fjärde elev med utländsk bakgrund har utsatts för trakasserier eller diskriminering i skolan, enligt en ny rapport från Rädda Barnen.

Tidigare i år skakade ett rasismbråk Malmö universitet. Detta efter att det förekommit N-ord samt inslag som flera studenter reagerat på och upplevt som rasistiska, under undervisningen på sexologiprogrammet. Universitetet har utrett frågan och tar nu fram en ny handlingsplan.

Stockholm stad kommer att kartlägga hur antisemitismen ser ut i Stockholms för- och grundskolor. Arbetet inleds nu av en forskare som under några månader kommer djupdyka i ämnet.

Självgodheten står vägen för arbetet med rasism i Sverige. Det finns mycket kvar att göra när det gäller rasismen i skolan. Man bör även stärka dessa delar i lärarutbildningen, menar Erik Rezazadeh