Grundskolenämndens uppdrag var att ta fram en redovisning av hur rektorer uppfattar situationen lokalt kring antisemitism samt föreslå åtgärder för att förebygga och motverka antisemitism i skolan. (pdf)

Efter Hamas attack in i Israel och Israels motanfall i Gaza har det blivit ”väldigt politiserat” att prata om antisemitism i klassrummen. Eftersom skolpersonal har olika åsikter om Israel-Palestinakonflikten har det också ”skapats en osäkerhet för vad som förmedlas till eleverna”. Det uppger rektorer i en ny studie som Göteborgs stad tagit fram.

Under 2025 firas 250 år av judiskt liv i Stockholm och Sverige. Syftet är att öka kunskapen om judiskt liv och motverka antisemitism. Flera aktuella böcker lyfter också fram judisk identitet, kultur och tradition.

Stödmaterialen vänder sig till lärarlag och olika personalgrupper på grundskolor, gymnasier, folkhögskolor och vuxenutbildningen.

I dag den 27 februari har regeringen beslutat att tilldela Svenska kommittén mot antisemitism (SKMA) och Voksenåsen AS sammanlagt 5 miljoner kronor för att genomföra hågkomstresor till Förintelsens minnesplatser.

Det är vanligt att skämta bort hets mot folkgrupp, det menar Christer Mattson, Segerstedtinstitutet. Ofta används ironi som ett försvar inom högerextrema kretsar. I förra veckan avskedades en lärare på en skola i Ludvika efter att han gjort en Hitlerhälsning på en lektion. Läraren hävdade då att han gjort det satiriskt i undervisningssyfte.

När Förintelseöverlevarna blir allt färre måste vi hitta nya sätt att minnas, skriver Kajsa Kettil på ledarplats.

Nu släpps ett gediget stödmaterial med 27 filmer och ett stort antal uppgifter och undervisningsmaterial om judiskt liv före och under Förintelsen. I digitala hågkomstresor får vi följa med till Polen för att få en liten inblick i vad som sker under hågkomstresor anordnade av Pedagogisk inspiration.

Malmö latinskolas arbete kring judendomen rymmer både besök på judiskt kunskapscenter, reflektioner kring ondskans psykologi, hågkomstresor och elevernas egna utställningar och workshops.

Efter den 7 oktober och terrorattacken mot Israel, vågar Kim Einhorn inte bära Davidsstjärna på tunnelbanan. Föreningen Zikaron, vars medlemmar talar på skolor om sina släktingars upplevelser av Förintelsen, har märkt att förfrågningarna minskar i antal. "Det är jätteviktigt att lärare pratar om hat och fördomar", säger Kim Einhorn, vars farmor är överlevar.

Lack of knowledge about Holocaust identified as well as level of denial and disinformation seen on social media.

I Sverige stöter man sällan på explicit förnekande av Förintelsen. Men det är oroväckande att det blir vanligare att förvanska Förintelsen, skriver Ziv Nevo Kulman, Israels ambassadör i Stockholm.