I antisemitisk propaganda påstås judar styra politik, ekonomi och medier och på så sätt kontrollera enskilda nationer och hela världen. Skolan har en viktig roll i att stärka ungas förmåga att känna igen och bemöta budskap vars underliggande innebörd de annars kanske inte förstår, skriver Petra Mårselius och Ulrika Knutson.
Kriget i Gaza har tidigare lett till hetsig stämning i Malmös klassrum. Men idag, ett år efter att kriget inleddes, konstaterar läraren Andreas Berg att situationen blivit mycket bättre. Han ger sina bästa tips för att hantera konflikter.
Världen förändrades efter Hamas terrordåd, även Sverige. Det kräver nya krafttag mot antisemitismen. Judiska barn i svenska skolor är inte ansvariga för Israels krigföring i Gaza, skriver Susanna Kierkegaard på ledarplats.
Lärare uppger att de undviker svåra ämnen i undervisningen. Men kriget mellan Hamas, Hizbollah och Israel måste få rum under Livia Malmborg Nygaards lektioner.
En ny bok om antisemitism i Sverige visar på en eskalering av antisemitiska efter Hamas attack den 7 oktober 2023. ”Vi som arbetar i skolan måste säkerställa att judiska barn vistas i en skolmiljö fri från antisemitism”, skriver rektor Linnea Lindquist.
Det har gått ett år sedan Hamas attack mot Israel. Sedan dess har ett krig brutit ut i Gaza och tusentals människor har dött. För läraren Anders Österholm har konflikten inneburit många diskussioner i klassrummet, vilket fått honom att anpassa undervisningen.
Den sjunde oktober markerar årsdagen av Hamas attack mot civila israeler, och det efterföljande kriget mellan Hamas och Hizbollah och Israel – en konflikt som eskalerar. Så även i svenska klassrum.
Läraren har varit verksam i fyra kommuner under sju år – trots att hon ska ha uttryckt sig rasistiskt och kränkt eleverna. I Västerbotten tog lärarens framfart stopp och Skolinspektionen kallades in.