Minskade konflikter bland eleverna och bättre koncentration på lektionerna. Rastpedagog Carina Hessel på Sturebyskolan får daglig återkoppling från både lärare och elever som visar att aktiva raster med fysiska aktiviteter har många förtjänster.

Utifrån egna observationer och forskning hittar Alice Evensen och Fredrik Sundström med sina kollegor vägar att förbättra verksamheten, bit för bit.

Den som känner sig ensam och utanför på Skaftö skola kan numera lösa problemet. Genom att sätta sig på kompisbänken kan man få någon att vara med på rasten. "Det är inte roligt att vara ensam", säger eleven Emmy Szamer.

Rasterna har fått ett stort lyft på Bergvretenskolan. Den nya låneboden erbjuder massor aktiviteter och även de äldre eleverna lockas nu av en aktiv rast. "Låneboden står mitt på skolgården och är som hjärtat i skolan", säger Axel Johansson, lärare i fritidshem.

Minns du hur viktig rasten var? Den där lilla stunden då allvar blev lek och världen krympte till en skolgård. Det var där vänskap testades genom hockeykort, skräck och kortspel – men också där ensamheten ibland stod precis utanför cirkeln, skriver Emma Lindell i en krönika.

Tidigare ledde fotbollsmatcherna ofta till bråk och utdragna konflikter på Malmsjö skola. Men i stället för att förbjuda spelet löste rastgruppen problemen.

Planerad och strukturerad rastverksamhet blir allt vanligare på skolorna. Fritidspedagogiks undersökning visar att åsikterna om hur mycket lärare ska styra leken går isär, skriver Sara Djurberg i en krönika.

Bråken har minskat, fler leker och eleverna är betydligt gladare. Det är effekterna av rastverksamheten på Laröds skola – där förmiddagsrasten alltid har en fysisk aktivitet. "Det är som en rörelsepaus där alla barn ska vara med", säger läraren i fritidshem Laura Burbulea.

Frånvaro registreras för alla elever som lämnar lektionen för toabesök på Arenaskolan i Timrå. Rektorn Annelie Granö Sörell försvarar beslutet med att det skapar ökad studiero. "Man får fortfarande gå på toaletten, men målsättningen är att det ska ske på rasterna", säger hon.

Här har vi något vi måste reda ut. Ärendet är akut och kan inte vänta, skriver krönikören Maria Wiman efter fritidslärarens debattartikel om att rastvakta.

Ännu en kunskapsmätning avslöjar klyftorna i svensk skola. Men de kan krympas om politiker och skolor vågar tänka nytt, skriver rektor Linnea Lindquist på Expressens ledarsida.

Rasten är en central del av elevernas skoldag och bör betraktas som en del av skolans övergripande pedagogiska uppdrag, inte bara en paus från undervisningen. Därför är det rimligt att både lärare och fritidspersonal delar på ansvaret, skriver läraren i fritidshem Purna Thapa.