FSL:s styrelse har diskuterat undervisningsminister Anders Adlercreutz (SFP) initiativ att införa ett nytt läroämne där man kombinerar religionsämnena och livsåskådningskunskapen. Styrelsen ställer sig positivt till ett gemensamt undervisningsämne. Det kunde bidra till en ökad respekt och inklusion i samhälle, konstaterar styrelsen.

Vid Cygnaeus skola i Åbo har man redan i flera år haft sammanslagen religionsundervisning. Men efter det här läsåret tvingas man återgå till kutymen med en uppdelning av religion och livsåskådning. Paradoxalt nog flaggar samtidigt undervisningsminister Anders Adlercreutz för ett nytt sammanslaget läroämne.

Hur känns det att kliva in i en synagoga för första gången? Att sitta på en tjock matta i moskén och hur smakar oblat, som man får äta i kyrkan? I Malmö guidas skolbarn genom stadens religiösa rum. Målet är att skapa förståelse och respekt mellan människor som lever sida vid sida här.

Danmarks regering vill utvidga det nuvarande förbudet mot att bära niqab, burka eller annan klädsel som täcker ansiktet på offentliga platser. Regeringen vill att förbudet nu ska gälla skolor och andra platser där utbildning bedrivs.

I sin ferske bok skriver mangfoldsrådgiver Almir Martin om behovet for tydeligere retningslinjer i arbeidet med integrering. Han mener lærere for ofte overlates til seg selv.

Fiktiva karaktärer från olika religiösa traditioner och länder visar eleverna att det inte finns ett sätt att vara muslim, buddist eller kristen på – utan många. "Det blir möten med individer som vi vanligtvis inte har tid med", säger läraren Sofia Viking.

”Lättare att passa in”, ”man får vara sig själv” och att ”känna sig hemma”. Så beskriver elever för SVT om varför de valt just Angeredsgymnasiet. Mellan 70-100 elever byter till skola varje år efter att först ha testat ett annat gymnasium.

Frågor om tro, livsåskådning och värderingar väcker ofta starka känslor bland elever. Nu finns samlad forskning som ger lärare i religionskunskap råg i ryggen. – Undviker vi svåra frågor lämnar vi eleverna i sticket, säger Pontus Wallin, projektledare vid Skolforskningsinstitutet.

Jag och Caroline Thelning har barnperspektivet gemensamt. Men i sin replik framför hon anklagelser och illa dolda insinuationer som inte har något med min artikel eller min forskning att göra. Därför vill jag klargöra de viktigaste poängerna, skriver forskaren Christopher Ali Thorén.

Kampen mot islamofobi får inte bli ett verktyg för att införa religion i skolan. Sverige är en sekulär rättsstat där barns rättigheter alltid måste stå över religiösa regler, skriver Caroline Thelning, grundare Kvinnokraft 4.0 – folkbildning om alla kvinnors fri- och rättigheter i Sverige.

Religiösa friskolor brister inte bara i demokrati, jämställdhet och saklighet, utan lyckas heller inte hålla religiösa inslag utanför undervisningen, skriver David Rönnegard, Humanisterna.

Rektorn på Johan Movingers gymnasium i Solna beskriver kyrkovalet som en ”död fråga” bland ungdomar, trots skolans kristna inriktning. Även bland skolans röstberättigade 16-åringar är intresset lågt och andra frågor prioriteras högre.För att engagera unga föreslår rektorn att Svenska kyrkan behöver lyfta frågor som att sälja skog för att hjälpa fattiga.