”Värst var min gymnasielärare i geografi”. I vår undersökning framkommer att varannan ung kristen upplever kränkningar för sin tro och att det inte sällan är lärare som ligger bakom, skriver företrädare för Sveriges kristna råd.

Regeringen tänker sätta stopp för nya religiösa friskolor. Säger detta något om politikens syn på religion ur ett större perspektiv?

I dagens avsnitt av Ledarredaktionen diskuteras religionens plats i skolan med anledning av den utredning om religiösa friskolor som överlämnades till regeringen i går. Hör ledarsidans Catarina Kärkkäinen och Ivar Arpi tillsammans med Ulla Hamilton, Friskolornas riksförbund och Christer Sturmark, förlagschef på Fri Tanke förlag. (webb-radio)

6 frågor till Daniel Sandin, gymnasie­lärare i religionskunskap på Katedralskolan i Lund, som har skrivit boken Religion och hår.

12-åriga Alisha valde själv att bära slöja efter att hon börjat läsa Koranen för ett år sedan. Hon tycker inte att någon annan borde få bestämma vad hon ska ha på sig eller inte. Men allt oftare hörs förslag om ett slöjförbud i skolan, både från politiker och opinionsbildare. Vad är det med slöjan som…

Skolverkets nya ämnesplan för religion, där den direkta referensen till Bibeln tas bort, motverkar den kunskapsinhämtning och samhällsförståelse som behövs för barn och ungdomar, skriver Ingemar Kihlström (KD).

Ayman Fares ger uttryck för en väldigt svartvit syn på relationen mellan religion och vetenskap, skriver Jonas Alwall, dr. i religionssociologi, universitetslektor, Malmö universitet, i en replik.

Är det rimligt att reservera utrymme för att studenter ska ägna tid till skrifter som den samlade vetenskapen fördömt? Universitet är till för att utbilda i vetenskap och jag räds av faktumet att de religiösa krafterna infekterat Malmö universitet, skriver Ayman Fares, Student Malmö universitet.

Protestantismen är en viktig förklaring till Sveriges resa från fattig till rik nation. Den måste få större plats i skolan – annars riskerar klockan att vridas tillbaka hundra år, skriver lärarna Ulf Hedin, Kenneth Hermansson och Gullan Malmquist.

Att revidera skolans kursplaner kan väcka oväntat många och starka reaktioner. Här är några exempel från höstens debatt om antiken, Bibeln och nationalsången.

För att kunna orientera oss i vårt kulturella rum är Bibeln viktig, men den nämns inte i klartext i Skolverkets nya kursplan för grundskolan, skriver professor Lars Naeslund vid Stockholms universitet.

Men det vore väl utmärkt om Skolverket menar vad man säger och efter remissrundan omarbetar sina förslag så att de ännu tydligare framhäver budskapen om kunskapens och traditionens värde som man säger sig vilja förmedla, skriver PJ Anders Linder,chefredaktör, Axess magasin, i en replik.