De budgeterade nedskärningarna för 2020 räcker inte – det kommer att krävas ytterligare åtstramningar. Det visar en genomgång av delårsrapporter från 253 grundskolenämnder.

Förra veckan gick flera ledande politiker ut och sa att de tyckte att det var olyckligt att rektorernas brev dryftades i media. Joel Nordkvist (M), ordförande i barn- och utbildningsnämnden var en av dom. Så hur ser han på sina uttalanden idag? (webb-tv)

När 24 rektorer gick ut i ett öppet brev och uttryckte stor oro över besparingarna inom skolan var ledande politiker tydliga: Det här var en fråga som skulle diskuteras internt – inte i media. "Det är en mycket olämplig och otillåten åtgärd som politikerna gör. Man uttrycker sig inte så", säger Nils Funcke, yttrandefrihetexpert.

Rektorerna i Östersund har gått samman och skriver i ett öppet brev att nedskärningarna som krävs för att få ihop kommunens budget inte är hållbara. Mest drabbade blir elever i behov av särskilt stöd.

Staten och kommunerna måste omedelbart kraftsamla för att vidta åtgärder som säkrar både resurser, stöd och en skälig arbetsmiljö för lärare och elever. Det skriver Lärarnas Riksförbunds Åsa Fahlén som varnar för att skolan riskerar att bli den budgetregulator som kommunerna tar till när andra satsningar får företräde.

Det var fel av rektorerna att slå larm i det öppna brevet till politikerna. Det menar Joel Nordkvist ,barn- och utbildningsnämndens ordförande i Östersund. Han försäkrar att eleverna ska få det stöd de enligt lag har rätt till.

Rektorer i ett enormt korstryck och många uppgivna samtal med skolledare som vill sluta i ett pressat ekonomiskt läge. Det är två erfarenheter just nu som Matz Nilsson, Sveriges Skolledarförbund, drar efter två månader med en pandemi. Nu måste frågan om en statlig finansiering börja utredas.

Vi har läst om hur kaosartat skolvalet har blivit för många elever som tvingas åka långt och lämna sina kamrater. Men för barn med funktionsnedsättningar blir konsekvenserna ännu värre. Vissa får ingen möjlig skolgång alls då kommunen väljer att skära ner, skriver bland andra Ann Nolin, skolombud Autism- och Aspergerföreningen Distrikt Göteborg.

Vättleskolan har sämst resultat i Göteborg – men blir av med en tredjedel av personalen. Styrsöskolans rektor lämnar sitt jobb i protest mot nedskärningarna. "Jag gör ingen värdering om budgeten är rimlig eller orimlig. Jag förstår att det är svårt", säger grundskolechefen Bengt Randén.

De 500 miljoner som skjuts till för att minimera risken för kunskapstapp efter coronakrisen inte är tillräckligt, anser Åsa Fahlén, Lärarnas Riksförbund. "Det är enorma summor som behövs och det här måste man ta tag i", säger hon till TT.

Utbildningsnämndens fördelningssystem funkar inte. Det menar Christina Ingblad, rektor på Styrsöskolan i Göteborg. "Man får inte kritisera deras ekonomiska modell, men den är inte anpassad till verkligheten."

Hårt pressade från lärarfacken, från föräldrar och av coronakrisen har Alliansen och Socialdemokraterna i Göteborg enats om att ge skolan 220 miljoner kronor i en extrasatsning.