Under 2025 betalar staten ut 216 extra miljoner för att skolor ska kunna bemanna skolbiblioteken under höstterminen. Men bidragen är generella och kommunerna fria att prioritera annan verksamhet.

Lösningen är inte mer pengar. Mer pengar är de lata politikernas lösning på komplexa problem, skriver Linnea Lindquist i en krönika.

Som skolledare kan jag inte trolla fram pengar. Tyvärr. Men jag kan göra rätt prioriteringar. Och tid är en prioritering som går att göra i en organisation, skriver Sofia Grimm i en krönika.

Ann-Charlotte Munter (S), kommunstyrelsens ordförande i Flen, beklagar att skolchefen Henrik Ljungqvist säger upp sig. "Det är mycket tråkigt att Henrik slutar. Flen har dålig ekonomi och nu ser vi över hela kommunens skolsituation", säger hon.

Att få experimentera är viktigt för att väcka ungas intresse för kemi och naturvetenskap, men i många skolor saknas både utrustning och resurser. Därför behöver regeringen införa ett riktat statsbidrag på totalt 662 miljoner kronor så att Värmlands lärare och högstadieelever får cirka 17 öronmärkta miljoner kronor att labba för, skriver företrädare för IKEM.

Flera hundra slöt upp på manifestationen mot nedskärningarna i förskolan på lördagen. – Vi vet vad barnen behöver, men det känns som att samhället inte lyssnar på oss, säger förskolläraren Frida Thel.

Skolchefen i Flens kommun, Henrik Ljungqvist, har sagt upp sin anställning. Han anser inte att eleverna längre kan få vad de har rätt till. "Vi borde kanske ha ett skolchefsuppror tillsammans med rektorerna. Det är ett mycket starkt nätverk", säger han.

Skolminister Lotta Edholm (L) menar att det är ”oacceptabelt” att över hälften av grundskolans rektorer tvingas fatta beslut som de vet kommer påverka eleverna negativt, till följd av nedskärningar.

Var supertydliga mot huvudmannen med vad som krävs. Det är de som har ansvaret för verksamheten. Det rådet ger Malin Rimmö, rektor på Hansåkerskolan i Ragunda kommun som blev rikskänd när hon vägrade följa budgeten med hänvisning till elevernas bästa.

En majoritet av landets skolledare i kommunala grundskolor har under 2024 tvingats genomföra budgetmässiga inskränkningar som på ett uppenbart sätt påverkat elevernas möjligheter att nå målen för sin utbildning. Det sätter fokus på den etiska stress som kanske en av de viktigaste orsakerna till att skolledare lämnar sitt jobb.

Majoriteten av kommunerna fortsätter stå inför nedskärningar under 2025. Samtidigt kan Skolledaren presentera vilka konsekvenser det får för barn, elever och personal. Nya siffror visar att 6 av 10 skolledare i den kommunala grundskolan tvingats till budgetmässiga inskränkningar.

Hellidens folkhögskola har brottats med ett underskott på 4,3 miljoner och Sommenbygdens folkhögskola har varit nära konkurs. Efter tuffa åtgärder har båda skolorna lyckats vända den negativa utvecklingen.