Mycket talade för att Mälardalen International School skulle lägga ner sin verksamhet i Västerås. Men så blir det inte. På måndagen gick ledningen ut med att det blir en fortsättning, efter extra stöd från näringslivet.

I fjol gick Habo kommun strax norr om Jönköping med 49 miljoner kronor i överskott – mer än budgeterat. "Det är pengar som bland annat kan användas till att öka personaltätheten och minska barngruppernas storlek i förskolan", säger Jill Trygg som är ordförande för Sveriges Lärare i Habo.

Sedan Pisachocken slog till mot Sverige för 15 år sedan har staten ökat sina satsningar på grundskolan. Under samma period har kommunerna gjort tvärtom – trots återkommande politiska löften om motsatsen.

SKR säger blankt nej till en statlig reglering av lärares undervisnings- och planeringstid. "Det blir alldeles för dyrt", menar de. Samtidigt gjorde kommunerna ett jätteöverskott – 32 miljarder kronor. I år kan överskotten blir ännu större.

In Paris, thousands of educators protested budget cuts. On the ground, teachers described struggling students and unequal conditions.

Vuxna vet att en fullgjord skolgång minskar risker för psykisk ohälsa, missbruk och kriminalitet, skriver Linda Hansen Grundel, Rädda Barnen Värmland, och Christine Lindberg, Agera Värmland.

Hellidens folkhögskola, utanför Tidaholm, har länge klarat sig på små marginaler. Men efter indragna statsbidrag och oförutsedda underhållskostnader kämpar skolan med ett akut underskott på sex miljoner.

Brister i matteundervisningen och lärartätheten är bland de sämsta i Sverige. Trots problemen på Svea Gymnasium vittnar lärare om att man fått höra att det inte finns pengar. Samtidigt visar Ekots granskning att ägarna gjort utdelningar på flera miljoner från moderbolaget.

Regeringen satsar pengar på ökat statsbidrag för läromedel, läxhjälp och språkfrukostar för barn i utsatta områden. Samtidigt passar utbildningsministern på att ge en känga till kommunerna.

Regeringen vill att elever i förskoleklass och i årskurs 1–3 ska få ökad språkträning genom så kallad språkfrukost. Det föreslås också extra miljoner till läxhjälp och böcker.

Skolbolag, politiker och debattörer lobbar för att stränga skolmodellen No Excuses ska införas i Sverige - och menar att den kan ge invandrarbarn bättre skolresultat. Men Diane Reay, professor emeritus i pedagogik menar att det kan finnas ekonomiska intressen bakom: "No excuses-undervisning är billigare", säger hon.

For skoleleder i Nyborg har valgkampens mange milliardudspil til folkeskolen været en vild kontrast til den virkelighed, hun står i. For her afventer skolerne, om lokalpolitikerne vedtager besparelser.