Vad kan, och ska, lärare göra när det uppstår farliga situationer eller sker grova brott på skolans område? Hör Stefan Remne, gymnasiechef på Västerås kommun och Maria Rönn, vice ordförande för Lärarförbundet och lärare på Söderslättsgymnasiet i Trelleborg. (webb-radio)

"Ska vi behöva ha metalldetektorer och stängda klassrum med blippsystem för att kunna förhindra att lärare och elever blir utsatta i sina klassrum?" Den frågan ställer sig Karl Guschlbauer, Lärarförbundets skyddsombud för gymnasieskolorna i Västerås efter gårdagens datorrån i en skolklass på Rudbeckianska gymnasiet.

När skolkuratorn Arman Hoque skulle vittna i ett misshandelsfall mellan skolelever blev han hotad utanför rättssalen. Ett hot som enligt honom är ganska vanligt och får en del lärare att låta bli att anmäla eller vittna.Han valde däremot att vittna.

Våld, hot och trakasserier plågar personer med olika samhällsviktiga funktioner – som socialsekreterare, personal i vården, skolan och journalister. Nu föreslås skärpningar i synen på brott mot dem och andra som har många kontakter med medborgarna.

Regeringen har tagit emot betänkandet ”En skärpt syn på brott mot journalister och utövare av vissa samhällsnyttiga funktioner”. Utredningen har bland annat undersökt hur utövare av vissa samhällsnyttiga funktioner som utbildningspersonal kan få ett förstärkt straffrättsligt skydd mot brott.

Två pojkar har på kort tid attackerat elever och lärare på skolor i Skåne med kniv. Pojkarna kände varandra och delade båda en fascination för nazism och massmord.

Kontroversiella frågor bör ta plats i skolundervisningen. Men det förutsätter att svenska lärare får hjälp och stöttning, skriver Anela Murguz på ledarplats.

Många lärare vittnar om en ökad utsatthet för hot och våld från elever och vårdnadshavare. Kan lärare som rädda eller ängsliga uppfylla sitt demokratiuppdrag och ta upp känsliga frågor? Hör Björn Westerström, gymnasielärare, Johanna Jaara Åstrand, Lärarförbundet, Anne-Marie Körling, grundskolelärare och fd. läsambassadör, och Christer Mattsson, Segerstedtinstitutet. (webb-radio)

Upprätta en krisstab, våga fatta beslut och lyssna på medarbetarna. Det är tre vägar för skolledare att möta lågintensiva kriser, som pandemin. Tipsen kommer från krisexpert Aida Alvinius.

Linköpings kommun stoppar nu personalen från att plocka upp farliga föremål på förskolegårdarna i Skäggetorp.

Om det otänkbara händer måste förskolan eller skolan vara förberedd och kunna garantera barn och elevers trygghet. Använd vårt stöd för att arbeta systematiskt med säkerhet- och krisberedskap.

Academedias trygghetschef Mattias Hammar tillbringade en hel arbetsvecka på NTI-gymnasiet i Kristianstad efter den knivattack som skakade skolan. "Vardagen blir inte farligare för att vi förbereder oss", säger han.