Hur kan skolor bli bättre på att identifiera elever som visar indikation på särskild begåvning? Kristina Haage Ekelund, speciallärare på Hisingstorpsskolan och Åsa Berglund, speciallärare på Hagabodaskolan har gjort en studie som bidrar med kunskap om frågor och material som kan användas i kartläggningsarbetet.

Forskningsrapporten Ökad produktivitet genom utbildning och innovation är skriven av Harry Flam. Läs hela rapporten här (pdf).

Höj ambitionerna för Stem-utbildningarna. Öka ungas intresse för naturvetenskap och teknik. Satsa tidigt på särskilt begåvade elever. Det är tre av rekommendationerna i en ny forskningsrapport från SNS, skriven av Harry Flam, professor emeritus i internationell ekonomi.

Elever med mycket hög begåvning beskrivs ofta som en grupp som ”klarar sig själv”. Problemet är inte bara att vissa elever inte når upp till skolans krav, utan också att skolan alltför ofta inte når fram till eleverna, skriver Sten Collander, föreningen Begåvade unga Sverige.

Skolan glömmer ”starka elever”. De har det ju så lätt, varför skulle man slösa resurser på dem? Vad som inte sägs är hur svår skolan kan vara även om det är enkelt att memorera årtal eller mattetekniker. Till stor del på grund av understimulering, skriver Ellen Karpestam, 14 år.

Hur kan en jordglob omvandlas till en plan yta utan att avstånden mellan länderna förändras? Hur kan man reglera trafiken så att risken för trafikstockning minskar? Det är frågor som eleverna söker svaren på i den fördjupade matematikundervisningen på International School of the Stockholm Region.

Tidig upptäckt, egna undervisningsgrupper och arbete enligt ABC-modellen. Det är en viktig del av framgångsreceptet på Lugnets skola när det gäller arbetet med särskilt begåvade elever.

Vincent Borghol Mpatsiaris, tio år, har precis börjat högstadiet i Spångholmsskolan i Bara. Han är en vanlig tioåring men med en extrem begåvning. "Skolan kändes som ett fängelse men nu är det roligare att gå till skolan. Helst hade jag velat gå med jämnåriga men det är ju inte möjligt", säger han.

Det finns inga färdiga lösningar för lärare att fånga upp och göra skolan meningsfull för särskilt begåvade elever. I stället ska det till fingertoppskänsla och att reflektera över vad man sätter i händerna på sina elever, menar högstadieläraren Björn Ericsson.

Hur upptäcker man en särskilt begåvad elev i klassen? Vad är viktigast att tänka på som lärare? Specialpedagogen Mona Liljedahl svarar.

Särskilt begåvade barn från hela södra Sverige samlades på BTH under tisdagen. Anledningen var att de skulle få en större utmaning än uppgifterna de får i skolan. Gästföreläsare Lucas Samby, med egna upplevelser som särbegåvad elev, berättar om vikten av att misslyckas.