Under hela uppväxten kände sig Emma som den konstiga tjejen som inte passar in i skolan. För två år sedan, när hon var 16 år, fick hon veta att det kan bero på att hon är särbegåvad.

Varför lägga krut på särskilt begåvade elever när de redan når målen med råge? Under en lektion i samarbetsövningar svarar läraren och lektorn Izabela Seger på hur och varför.

Särskilt begåvade elever är inte så ovanliga som många lärare tror. Enligt Skolverkets definition kan det finnas en till två elever i varje klass som är särskilt begåvade.

Många lärare tror att en elev måste vara bra på allt inom ett ämne för att räknas som särskilt begåvad. Men så fungerar det inte.

Endast 14 år gammal och tentan för matte fyra är gjord med högsta betyg. Kunskapen ger skolan en utmaning för att finna en stimulerande undervisning inom matematiken. Ingen överdrift att kalla denna kille för mattegeni.

På onsdagen fick Södermalmsskolans skolpersonal i Kristinehamn besök av Mensa för att lära sig mer om särbegåvade barn

Intensiva, känsliga och inte minst – smarta. De särbegåvade barnen har ingen diagnos men kan ändå få problem med kompisar och i skolarbetet. Att deras särskilda begåvning upptäcks och tillgodoses i skola och i fritidshem är viktigt för barnens välbefinnande.

I samarbete med Skolverket ska Nynäshamns kommun försöka ge varje elev det stöd – eller de utmaningar – som den behöver. Rektorer och lärare ska utbildas i förmågan att identifiera smarta, men understimulerade elever.

I Sverige tolkas ofta ”särskilda behov” som stöd för lågpresterande elever för att nå godkänt. Men stöd och stimulans behövs även för högpresterande elever, för att Sverige även fortsättningsvis ska kunna vara ett framgångsrikt land och som kan konkurrera globalt med högteknologiska tjänster och produkter, skriver Gunnar Mångsbro och Greta Karlsson, Fjärde Tankesmedjan

Barn med särskild begåvning behöver få rätt stöd redan i låga åldrar. Det menar Sveriges kommuner och landsting som nu riktar sig till förskolan med en handlingsplan.

Falun hade på tisdagen en dag kring vikten av att även begåvade elever får den stimulans de behöver i skolan.

Fem procent av alla barn i den svenska skolan är särskilt begåvade. Men många får inte den stimulans de behöver. För Kasper Scheinert Sörbom består skoldagen mest av väntan.