Alla elever har rätt att nå så långt som möjligt i skolan, även särskilt begåvade elever. Därför har regeringen beslutat att ge Skolverket i uppdrag att stödja skolors arbete med dessa elever.- Alla elever ska stöttas och pushas att nå så långt det bara går i skolan, säger utbildningsminister Jan Björklund.
Särbegåvning har ingenting med diagnoser att göra utan är en beteckning för den som är särskilt begåvad och ligger långt före sina jämnåriga. Ibland kan särbegåvning förväxlas med Asperger eller ADHD eftersom barnen kan uppfattas som rastlösa. Två-tre procent av alla barn har en intelligenskvot på över 120.
Sär- och högbegåvade barn behöver särskilda pedagogiska insatser som helst ska sättas in redan i förskolan. Få special- och förskollärare har dock de kunskaper som krävs för att ge rätt stöd. Det skriver professorn i specialpedagogik, Marie Westling Allodi, i senaste numret av Socialmedicinsk tidskrift.
För att skapa en verklig skola för alla måste de ideologiska skygglapparna läggs åt sidan när det gäller forskningen, skriver professor emeritus Kjell-Åke Forsgren.
Elever med särskilda begåvningar har stor potential och kan ge skolan mycket tillbaka. Men de känner sig ofta missförstådda i skolan. Nu finns ett förslag till handlingsplan hur skolan kan möta dessa elever.
Har ditt barn ett IQ över 130? Då hade det kunnat få en plats på Atheneskolan i Danmark. Här får barnen lära sig att lösa ekvationer och läsa tyska redan i första klass.
Det har alltid funnits elever med osedvanlig begåvning, men långt ifrån alla upptäcks och ännu färre får stöd. Trots att skollagen nu kräver individualiserad undervisning för alla ingår kunskap om särbegåvning inte i lärarutbildningen.
Allt började med att Igelbodaskolan fick en elev som var ovanligt stökig. Efter en tid förstod pedagogerna att det handlade om en särbegåvad elev. I dag arbetar skolan med att aktivt identifiera även särbegåvade för att kunna ge dem rätt stöd och ta tillvara på deras kunskaper.