Här är experternas tips för hur du som lärare kan stötta särbegåvade elever – samt hur du identifierar dem.

Det har alltid funnits elever med osedvanlig begåvning, men långt ifrån alla upptäcks och ännu färre får stöd. Trots att skollagen nu kräver individualiserad undervisning för alla ingår kunskap om särbegåvning inte i lärarutbildningen.

Allt började med att Igelbodaskolan fick en elev som var ovanligt stökig. Efter en tid förstod pedagogerna att det handlade om en särbegåvad elev. I dag arbetar skolan med att aktivt identifiera även särbegåvade för att kunna ge dem rätt stöd och ta tillvara på deras kunskaper.

Internationella exempel kommer säkert att ge Malmös rektorer och lärare god inspiration, skriver Anders Rubin (S), skolkommunalråd, i en replik.

Att kalla Jun Jun Wei för ett mattegeni är knappast någon överdrift. Den 11-årige Rimforsakillen går i årskurs 4 – men hans mattekunskaper är snart uppe på gymnasienivå.

Roland S Persson, professor i pedagogisk psykologi, är kritisk mot skolorna som inte upptäcker de särbegåvade eleverna – som ofta har det svårt att hitta sin plats i skolan.

Daniel hamnade ofta i bråk i skolan men efter flera år visade det sig att han var särbegåvad. Lösningen blev att hoppa över en hel årskurs. "Om jag inte får stimulans blir jag aggressiv", säger Daniel Wiklund.

Barn som är extra begåvade kan ofta få problem i skolan eftersom deras begåvning gör att de tappar tålamodet vid enkla uppgifter.

De mest intelligenta barnen är en naturresurs som skolan inte tar vara på. Det hävdar Anita Kullander, psykolog och expert på särbegåvning.

Mikael Muhr rullar in i skolmatsalen på skateboard framför lärarna som samlats till tonerna av Erik Winqvists saxofon. En har adhd och den andre dyslexi – två vanliga diagnoser i skolan. Nu föreläser de om hur lärare kan bli bättre på att förstå och ta hand om elevers särbegåvningar.

Högpresterande gymnasieelever bör ges chansen att delta i högskolekurser på nätet, skriver bland annat Marita Hilliges, rektor Högskolan Dalarna, i en debattartikel.

För två-tre procent av Sveriges elever är glosförhöret eller mattetestet aldrig något problem. Men att få vänner, skola och omvärld att förstå att man tänker annorlunda kan bli det. Veckans Inpå livet handlar om särbegåvade barn.