Hur står det till med den svenska skolan? Debattörerna Thomas Gür och Markus Kallifatides tar sig an roten till skolans problem.

Regeringen vill kunna lämna träffsäkra åtgärdsförslag för att minska segregationens negativa konsekvenser i skolan. Skolinspektionen får därför i uppdrag att redovisa sina nuvarande erfarenheter av fristående och kommunala skolhuvudmäns arbete med att minska och motverka segregationens negativa konsekvenser.

Unesco varnar i en ny rapport om att privata aktörer inom utbildning kan leda till ökad segregation och ojämlikhet i världen på grund av dyra privatskolor och otillräcklig statlig kontroll. Rapporten Global Education Monitoring report (GEM), som delvis är finansierad av Sverige, fokuserar i år på privata aktörer inom utbildning.

Kamp mot segregationen. Fler böcker. Mindre administration. Det är Pennsvärdsvinnarna Ulrica Ambrosius och Cristina Kullbergs snabba önskelista till nya skolministern Lina Axelsson Kihlblom.

Debattörerna: Vi har tröttnat på politikernas tomma löften om skolsatsningar i förorten.

98 procent av eleverna på lågstadieskolan i Brandkärr har inte svenska som modersmål och det får konsekvenser för undervisningen. Toppolitiker i Nyköping reagerar nu på siffran.  

Majoriteten av eleverna på Brandkärrsskolan pratar både somaliska och svenska. De elever som ännu inte har lärt sig svenska får hjälp av de tvåspråkiga eleverna – bland annat med att översätta på lektionerna.

På Brandkärrsskolan har 98 procent av eleverna ett annat modersmål än svenska, vilket gör att undervisningen måste anpassas. Studieresultaten är lägre än rikssnittet och man tar nu till olika åtgärder för att vända trenden – bland annat förlängda skoldagar.

En av huvudorsakerna till skolsegregationen i Sverige är friskolorna. Inom friskolesektorn är det aktiebolag och stora skolkoncerner som utgör den starkaste segregationskraften, skriver skoldebattören Sten Svensson.

Under mer än 20 år kunde Römosseskolan bedriva en verksamhet som syftade till att segregera barn. En reformering av friskolesystemet är ett måste för att få bukt med välfärdsbrott kopplade till extremism, skriver Axel Darvik (L), skolkommunalråd i Göteborg.

Att fristående skolor skulle ha som medveten och uttalad strategi att locka elever med välutbildade föräldrar är ett grundlöst påstående, skriver Jens Eriksson, Academedia.