Vad behövs för att kunna bedriva bra utbildning i utsatta områden? SvD:s Paulina Neuding diskuterar med Linnea Lindquist, biträdande rektor vid Hammarkullsskolan i Göteborg. (webb-radio)

På min skola har eleverna en så bristande språkförmåga i svenska att de inte har en chans att komma i kapp de barn som växer upp i socioekonomiskt starka områden såsom skolan ser ut i dag, skriver rektor Linnea Lindquist i en krönika.

Att läsa Rektor Linneas vittnesmål från klassrummen i Hammarkullen säger mer om segregationen än hundra politiska debatter. Det skriver Ann-Charlotte Marteus i en ledare.

SPSM tydliggör inte de långsiktiga konsekvenser en segregerad skolgång kan innebära för unga människor. Det är begripligt att myndigheten genomför det den åläggs av sin uppdragsgivare. Men SPSM måste även förhålla sig till forskningsresultat, lagstiftning och internationella konventioner, skriver Gunnlaugur Magnússon, docent och Johan Malmqvist, professor i en slutreplik.

I ett år har barnen från Kronogården bussats till skolor i andra stadsdelar i Trollhättan. Satsningen kallas likvärdig skola och målet var att bryta skolsegregationen.Hör hur Amir upplevt det första året på Lyrfågelskolan.

Vi måste vända på varje sten för att bryta nyrekryteringen till gängen, sägs det. En god början är att fördela pengarna så att alla skolor har ekonomiska förutsättningar att lära barnen att läsa. Fundamentet för att klara skolan och för att få en utbildning och ett arbete att gå till, skriver debattörerna Linnea Lindquist och…

45 forskare är kritiska till Specialpedagogiska skolmyndigheten och statsbidraget. Men hur stödet ges bäst måste alltid utgå från eleven. Vi behöver kunna ha flera olika tankar och lösningar i huvudet samtidigt, om elever i behov av stöd ska få en bra utbildning. Det skriver Åsa Vikström-Nilsson, Specialpedagogiskt skolmyndigheten, i en replik.  

Hemma pratar de turkiska, men på förskolan pratar fyraåriga Nudem bara svenska med kompisarna. "Det var självklart att hon skulle gå på förskola. Det är bra för språket och den kreativa utvecklingen", säger mamma Sozan Kılıç.

Genom bland annat uppsökande verksamhet vill regeringen att fler barn mellan tre och fem år ska börja förskolan. Syftet är att fler barn ska få chansen att lära sig svenska innan de börjar skolan.

Sveriges skolsystem lider av växande segregation och minskad likvärdighet. Men trots att Specialpedagogiska skolmyndigheten rimligtvis bör känna till problematiken kring segregerade skolplaceringar, väljer man en resursstyrning som bidrar till ökad segregering av elever. Det skriver 45 forskare inom fältet.

Barn med utländsk bakgrund är överrepresenterade i kommunala högstadiet och barn med svensk bakgrund är överrepresenterade i friskolorna. Åtta år efter att Nyköpingsmodellen togs i bruk är stadens högstadieskolor fortfarande segregerade.