Sveriges kulturkanon kan möjligen i någon mån bidra till sammanhållning. Men inte kan den väga upp segregationen i svenska skolor. Det skriver SvD:s Anders Q Björkman.

Undervisningsmodellen “no excuses” har fått stor uppmärksamhet på senare år. Hur fungerar den egentligen och är den lösningen på problemen i svensk skola? SvD:s Andreas Ericson intervjuar Linnea Lindquist, skoldebattör och rektor. (webbradio)

Den entydigt positiva bilden av no excuses-skolor som Heller Sahlgren målar upp behöver nyanseras. Det skriver Arne Engström, biträdande professor, i en replik.

Den svenska skolan presterar extremt väl i en internationell jämförelse och är nu på Sydkoreas nivå. Den största kvarvarande utmaningen är glappet mellan elevgrupper, skriver Gabriel Heller Sahlgren.

Sverige har en stor grupp unga med rötter i andra länder som har svårt att få jobb på grund av bristande kunskaper. Vi arbetar därför med att ta skolan tillbaka till grunderna för att ge fler förutsättningar att lyckas, skriver skolminister Lotta Edholm (L), m.fl.

Stoppa etableringen av nya fristående förskolor i utsatta områden. Det föreslår regeringens samordnare för arbetet mot utanförskap, liberalen Gulan Avci – i en utredning som hon lämnade över till regeringen i veckan.

Familjens postnummer får inte avgöra hur bra skolgång barnen får. Att elever på glesbygden eller i förorten kan förlora så mycket som ett helt år av kunskapsutveckling, bara för att de växer upp på ”fel” plats, är oacceptabelt., skriver Anna-Karin Hatt (C).

Nya siffror från Sveriges Lärare visar att åtskilliga tusentals elever inte ges de förutsättningar som de har rätt till för att klara skolans mål. "Systemet är riggat så att vissa inte ska nå framgång", säger Sveriges Lärares Anna Olskog.

Men en förskoleplikt för alla barn kan bidra till att bryta segregation och ge fler barn större chans till en bra skolgång, särskilt dem som behöver det som mest. Därför är den värd att överväga. Det skriver Sydsvenskan på ledarplats.

Segregationen i Halmstads skolor påverkar elevernas möjlighet till mångkulturella möten, säger Biljana Makic. Hon är rektor på Wallbergsskolan som är en av de skolor i Halmstad med lägst andel elever med utländsk bakgrund.

Vinstintresset måste ut ur svensk skola. "Det skapar både pedagogisk och social segregation", säger Sveriges Lärares ordförande Anna Olskog.

Halmstads kommun är en av de kommuner i landet som är sämst när det gäller skolsegregation. I tidningen Dagens samhälle hamnar Halmstad på plats elva i landet med flest segregerade skolor. Barn- och utbildningsförvaltningen tittar på flera faktorer för att vända trenden.