Debatten om friskolorna har blivit allt mer oförsonlig. Smedjans Tobias Samuelsson åkte till Eskilstuna för att försöka hitta nyanserna i friskoledebatten, och träffade ett socialdemokratiskt kommunalråd som oroar sig mer över segregationen än över friskolorna.

Oavsett hur populär en friskola är vill regeringen kunna stoppa nyetableringar som leder till ökad skolsegregation. Det lagförslaget kommer inom kort att hamna på riksdagens bord. "I dag finns det för lite muskler för Skolinspektionen", säger utbildningsminister Anna Ekström (S).

För att bryta nyrekryteringen till kriminella gäng måste socialsekreterare och polisen jobba tätt ihop. Det säger socialminister Lena Hallengren (webb-radio).

Staten kör med dubbla regelverk – ett för kommuner som säger att skolan ska vara likvärdig och ett annat för fristående skolor som låter dem tjäna pengar på att motverka likvärdigheten, skriver skoldebattören Sten Svensson.

Skolsegregationen måste brytas, heter det. Men då krävs trovärdiga svar på vad som ska göras åt stök och låga kunskapsresultat, skriver Anna Dahlberg på ledarplats.

Media ger en ofullständig bild av forskningen om friskolor och det fria skolvalet. Det får konsekvenser för politiska beslut, opinionen och medborgarens möjlighet att bilda sig en välgrundad uppfattning, skriver Nya Wermlands-Tidningen på ledarplats.

Regeringen vill se ett nytt skolvalssystem. Syftet är att få en mindre segregerad skola.

”Visst, man tänker lite extra på hur man beter sig, för att motbevisa fördomarna. Men det hindrar oss inte, och vi känner oss mer och mer hemma i innerstan”. Det säger tjejerna i nätverket Ung Arena i Bredäng.

Att ägna sig åt politiska förslag istället för positionering är Liberalernas enda möjliga väg från botten. Nyamko Sabunis fokus på utanförskapet är en bra start, skriver Ystads Allehanda på ledarplats.

Den svenska skolan blir allt mindre likvärdig. "Utvecklingen går åt fel håll. Ändå görs det mycket lite för att vända den", säger LR:s ordförande Åsa Fahlén.

Den svenska grundskolan glider allt mer isär, både socialt och geografiskt. I en del kommuner är nästan alla högstadielärare legitimerade och behöriga i minst ett av de ämnen som de undervisar i, i andra mindre än hälften. Mellan enskilda skolor är det ännu större skillnader.