Minskad valfrihet löser inte problemet med skolsegregation. Det finns alternativ som gör den vanliga skolan attraktiv för fler. Bygg ut skolor som fungerar väl, skapa en kultur där alla elever lär sig mer och se till att skolor med störst behov kan rekrytera skickliga skolledare och lärare, skriver Karin Rebas och Tobias Krantz, Svenskt näringsliv,…
Det fria skolvalet gör att kommunerna har svårt att påverka segregationen i skolorna, säger Erik Carlgren, kommundirektör i Nyköping. En ny rapport visar att Nyköpingsmodellen, med bara en stor högstadieskola, inte har lett till mindre segregation. Anledningen är att många svenskfödda istället har valt friskolor.
Uppdelningen mellan skolor där välutbildade och resursstarka föräldrar placerar sina barn och där svagare elever och elever med utländsk härkomst hamnar blir bara större och större. Hör Per Kornhall, oberoende skolexpert, Erik Carlgren, tidigare skolchef i Nyköping och Maria Stockhaus, (M) ledamot i utbildningsutskottet.
Minskad valfrihet motverkar inte skolsegregation. Det finns alternativ som gör den vanliga skolan attraktiv för fler. Bygg ut skolor som fungerar väl, skapa en kultur där alla elever lär sig mer och se till att skolor med störst behov kan rekrytera skickliga skolledare och lärare, skriver Karin Rebas, skolpolitisk expert.
Debatten om svensk skola saknar ett lokalt perspektiv. Den sociala och etniska segregationen är ett högst konkret problem som märks i våra skolor och på de platser där barnen rör sig och möts – eller inte möts. Därför vill vi i denna rapport visa hur skolsegregationen ser ut på lokal nivå. (pdf)
Två parallella skolsystem har vuxit fram runtom i Sverige, där välutbildade och svenskfödda familjer väljer bort skolor med barn till lågutbildade och barn till föräldrar med invandrarbakgrund. I vår nya rapport visar vi också att den hyllade Nyköpingsmodellen trots ambitionen om motsatsen lett till ökad segregation, skriver German Bender och Per Kornhall.
Den yngsta ledamoten Erik Blom anser att det var fel att föreslå lottning istället för kösystem till skolor. Den stora boven i skolsegregationen finns utanför skolan.
Ojämlikheten är den stora utmaningen för svensk skola och grunderna till det ligger djupt. Det handlar om effekterna av kommunaliseringen, friskolereformen och möjligheten för vinstdrivna skolkoncerner att driva skola, skriver Aftonbladet på ledarplats.
En riksdagsmajoritet med Moderaterna och Sverigedemokraterna i spetsen röstade i somras ner Skolkommissionens förslag för att bryta skolsegregationen. Att skolan ska vara en mötesplats för elever med olika bakgrund är tydligen för radikalt för högerpartierna, skriver Anna Ekström (S), m.fl.
De kristna och muslimska skolorna hör till de mest segregerade i Stockholm. På vissa religiösa friskolor har nio av tio elever utländsk bakgrund. Både kristna Stefanskolan och muslimska Al-Azharskolan hävdar att elever söker sig dit för att de upplever stora problem på kommunala skolor.